Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

Från centrumapotek till enmansapotek

Publicerad: 16 maj 2013, 07:49

Apotekschefen Peter Fritzon ville få mer tid med barnen. Nils, 5, myser med pappa i soffan, men Greta, snart 3, hade ingen lust att fotograferas.

Foto: Privat foto

Peter Fritzon jobbar fortfarande heltid och långpendlar till jobbet. Ändå upplever han att bytet från innerstadsapotek till enmansapotek var att downshifta.


Peter Fritzon är chef för ett litet apotek i Reftele, tre mil väster om Värnamo i Småland, tio mil från hemmet i Huskvarna. Jobbet har han haft i snart ett år, sedan han beslutat sig för att byta från ett stort apotek till ett enmansapotek.

Beslutet växte fram när han märkte hur hans egna krav på hur en apotekschef ska vara och vad den ska hinna med under arbetsveckan, inte riktigt gick att klämma in utan att det samtidigt skulle gå ut över hans tid med barnen.

– Jag försökte jobba så nära 40 timmar som möjligt, jag är verkligen ingen chef som går in och jobbar 60 timmar i veckan. Men jag ville väldigt mycket, ställde högre krav på mig själv än vad min chef och kanske min omgivning gjorde, säger Peter Fritzon.

Som chef hade han velat ha mer tid till att jobba med utveckling för de enskilda personerna i personalstyrkan; personliga mål och uppföljning. Han ville också ge mer när det gällde att utveckla apoteket, utveckla nya tjänster och titta på nya kundgrupper. Men under samma tid skulle apoteket byggas om, nya datasystem komma i ordning.

Samtidigt ville han få tid för sin fru och sina två små barn.

– Vi vill få ner förskoletider, få kvantitetstid med barnen. Det tycker jag är viktigt, säger Peter Fritzon.

För att bli nöjd med sitt jobb stod han inför valet att jobba mer, acceptera att han inte hann med allting han ville eller komma fram till att jobbet inte funkade just där och då.

– Då fanns en öppning i Reftele, ett enmansapotek. Där har jag ju inget personalansvar, så jag behöver inte fundera på hur mina medarbetare ska utvecklas. Min tillvaro baseras på vilka krav jag ställer på mig själv och jag vill ju leva upp till dem, säger Peter Fritzon och konstaterar att det kan han göra nu.

Han arbetar fortfarande heltid och resvägen till jobbet tar en timme, åt varje håll. De fyra dagar då han är på apoteket blir långa. Han lämnar hemmet med barnen vid sju på morgonen och kommer tillbaka klockan sex på kvällen.

Men en dag i veckan är han ledig, tisdagar är barndagar. De spenderas med Greta, snart 3, och Nils, 5.

– På förmiddagarna brukar vi åka och handla ihop och vara ute i trädgården. Sen är det dags för lunch och på eftermiddagen blir det nya aktiviteter. Jag försöker involvera dem i städning, bygger lego, läser sagor, går till olika lekplatser, besöker biblioteket, spelar fotboll och äter mat tillsammans, säger Peter Fritzon.

– Dessutom försöker jag pricka in tandläkarbesök och bvc på tisdagar.

Även hans fru jobbar heltid, men hon börjar tidiga morgnar och hämtar barnen på förskolan.

– Att jobba heltid är inga konstigheter, det går absolut att få ihop, säger Peter Fritzon, som ibland får gå in på helgen och jobba på ett Apotek Hjärtat i ett stort köpcentrum för att dryga ut lite timmar och jobba mer med egenvårdsprodukter.

– Jag har hittat en bra lösning. Nu lämnar jag jobbet på eftermiddagen med en göttig känsla i magen. Jag är mer nöjd nu och känner att jag har gjort ett bra jobb.

CHARLOTTA KJELLBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev