Kortisoninjektion skadar artrospatienters knäbrosk

Fynden bäddar för att man inte ska ge behandlingen till personer som drabbats av broskförändringar i knäleden, skriver amerikanska forskare bakom studien. Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Lunds universitet, håller med.

– Nu måste svensk sjukvård ta till sig av kunskapen och ändra sina rutiner. I dag används kortisoninjektioner i hög utsträckning på patientgruppen, säger han och fortsätter:

– När Socialstyrelsen snart uppdaterar sina riktlinjer kommer säkert den här studien vara av stor vikt avseende rekommendationen för kortisoninjektioner vid knäledsartros. Det skulle verkligen förvåna mig om behandlingen finns kvar efter uppdateringen, säger Leif Dahlberg.

Tidigare studier har antytt att antiinflammatorisk terapi med kortison lindrar smärtan vid knäledsartros och bromsar sjukdomens progression. Men nu träder alltså en annan bild fram.

I den dubbelblinda studien ingick 140 patienter. Via lottning fick hälften av deltagarna injektioner med kortison var tredje månad under två års tid. Andra hälften, som utgjorde placebogruppen, fick lika ofta injektioner med placebo.

Forskarna fann inte någon statistiskt säkerställd skillnad i knäsmärta mellan de två grupperna. Resultaten visar också att brosket i snitt blev 0,11 millimeter tunnare inom kortisongruppen, jämfört med placebogruppen.

– Även om det låter lite så är effekten kliniskt betydelsefull eftersom brosktjockleken i knäleden ligger på 2-3 millimeter. Jag ser en risk med att patienterna i kortisongruppen kommer att behöva en protes tidigare i livet, säger Leif Dahlberg.

I dag arbetar sjukvården efter en hypotes som går ut på att broskförändringar förhindras genom att dämpa inflammationsprocessen i knäleden. Men så verkar alltså inte fallet vara, menar forskarna.

– Jag är inne på samma spår som forskarna. Personligen tror jag inte att inflammationen driver sjukdomen utan snarare är den bakomliggande orsaken mekanisk, det vill säga att leden belastas på ett onormalt sätt. Att knäleden svullnar upp är alltså ett resultat av felbelastning, säger Leif Dahlberg.

Patienterna i kortisongruppen fick läkemedel innehållandes triamcinolon. Läkemedelsdoserna var förenliga med vad som rekommenderas i dagens riktlinjer. Men risken finns att doserna inte var tillräckligt stora för att skapa en antiinflammatorisk effekt, skriver forskarna som menar att det är en svaghet med studien.

En magnetkamera användes för att undersöka deltagarnas knäleder, och smärtan skattades med en skala som kallas Womac. Studien  pågick mellan 2011 och 2015, och resultaten är publicerade i tidskriften Jama.

Läs mer i abstract:

￭ Timothy McAlindon med flera. Effect of Intra-articular Triamcinolone vs Saline on Knee Cartilage Volume and Pain in Patients With Knee Osteoarthritis A Randomized Clinical Trial. Jama, publicerad online den 16 maj 2017. DOI: 10.1001/jama.2017.5283