Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

Långt från kris för receptfritt

Publicerad: 21 november 2012, 11:45

Det finns utrymme för att förbättra hanteringen av receptfria läkemedel, men i stort sett fungerar försäljningen bra. Den slutsatsen drar Cecilia Bernsten efter två års arbete med OTC-projektet inom Läkemedelsverket.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagLäkemedelsverketFarmaci

Det råder flyttkaos i etagevåningen bakom universitetshuset i centrala Uppsala där Cecilia Bernsten bor med maken Anders. Så småningom är det tänkt att flyttlasset ska gå ut till den friska lantluften i Norduppland. Då blir det närmre till båten i Fagerviken och till rosorna som Cecilia Bernsten omsorgsfullt odlar på sommarhalvåret.

Men det blir längre till jobbet på Läkemedelsverket i Uppsala som hon har gångavstånd till i dag. Där har hon jobbat i drygt två år sedan Apoteket AB:s socialfarmacigrupp flyttade över till Läkemedelsverket i samband med apoteksreformen.

Farmacevtförbundets före detta ordförande är numera projektledare för det så kallade OTC-projektet på Läkemedelsverket. Ett projekt som ska kartlägga utvecklingen när det gäller receptfria läkemedel efter apoteksreformen.

– Det är ju många fler människor som använder receptfria läkemedel än som använder receptbelagda. Och fler och fler läkemedel blir receptfria. Det är ett område som blir mer och mer viktigt. Därför tänkte vi att det var lika bra att ta ett helhetsgrepp på det här och inte begränsa det till att bara titta på försäljningen, säger Cecilia Bernsten.

Gruppen har bland annat granskat rådgivningen i samband med försäljningen av receptfria läkemedel. Så kallade ”mystery shoppers” gav sig ut och låtsades vara kunder som ville köpa receptfria läkemedel på apotek, bensinmackar och i livsmedels­butiker.

Resultaten som presenterades i somras visade att kunderna ofta fick direkt felaktiga råd. Ute på bensinmackar och i butiker blev till exempel nio procent av de kunder som frågade efter läkemedel till en höggravid kvinna rekommenderade läkemedel som är direkt olämpliga i slutet av graviditeten. Butikspersonalen gav dessa råd trots att de ska hänvisa kunderna till en farmaceut på ett apotek om de behöver rådgivning.

– Där handlar det om en kulturförändring. De är ju vana att i alla lägen hjälpa till, ge service och försöka fundera på vad kunden egentligen vill ha. Och så kommer plötsligt en regel som säger att de ska hänvisa till en konkurrent. Det är ju lite kulturkrock, säger Cecilia Bernsten.

Hon är nöjd med responsen från livsmedelsbranschen och bensinstationerna på undersökningen.

– Jag skulle vilja karakterisera resultaten som en väckarklocka men absolut ingen kris. I synnerhet som branschen själv inte slog ifrån sig utan omedelbart tog tag i det.

En annan del av projektet har handlat om att kartlägga ungas användning av receptfria värktabletter. Studien ska publiceras inom kort men Cecilia Bernsten avslöjar att resultaten är så intressanta att de vill gå vidare med en fördjupande studie. Det handlar bland annat om att unga flickor använder mycket mer receptfria värktabletter än unga pojkar.

Inom kort kommer Läkemedelsverket i samarbete med SCB att skicka ut en stor enkät till 20 000 vuxna svenskar med frågor om hur de använder receptfria läkemedel, var de köper dem och hur de ser på risker med dem.

I början av 2014 ska OTC-projektet redovisa sina slutsatser till regeringen om vad reformen kring receptfria läkemedel har lett till.

Men redan nu slår Cecilia Bernsten fast att det inte kommer att bli någon katastrofrapport som rekommenderar att reformen ska tas tillbaka.

– Jag är inte orolig. Så långt jag kan se nu så finns det skönhetsfläckar, det finns förbättringspotentialer men det är absolut ingen kris.

Cecilia Bernsten var en brinnande anhängare av apoteksreformen. I efterhand tycker hon att den generellt sett har inneburit en förbättring.

– Ur ett allmänhetsperspektiv tycker jag att den ökade tillgängligheten har varit bra.

Men hon är långt ifrån nöjd. Ett av skälen till hennes entusiasm inför reformen var att den skulle ge stora möjligheter för farmaceuter att starta eget. Nu kan hon konstatera att hon hade fel.

– Nej, så har det inte blivit. Jag tror att det finns 20 små apotek som drivs av småföretagare. Man har inte givit lika villkor till små och stora företag. Det tycker jag är fel.

Hon tror också att en förändring av hur apoteken får ersättning från staten skulle leda till bättre möjligheter för småföretagare.

– I resten av världen går man mot att apotek får betalt för läkemedelsgenomgångar, uppföljningar, rådgivning och alla möjliga olika typer av mindre avancerade hälso- och sjukvårdsuppdrag. Det tog man inte med i reformen. Och det tycker jag fort­farande är bedrövligt, säger Cecilia Bernsten.

Hon hoppas att Sverige kommer att gå i denna riktning och tror att det skulle leda till stora vinster för samhället.

– Jag tror benhårt på rådgivning vid apoteksdisken, uppföljning och kontakt mellan duktiga farmaceuter och läkemedelsanvändare. Det leder till en bättre läkemedelsanvändning och därmed bättre hälsa. Vad krävs för att apoteken ska bete sig på det sättet? Jo, det krävs att de ska få betalt för just det.

Detta hänger också ihop med den förändring av farmaceuternas roll som hon anar runt hörnet.

– Jag tror att vi kommer att se fler apotekare på vårdcentraler och inom den slutna vården. Och jag tror att vi kommer att se apotekare och farmaceuter inom äldrevården. Det är möjligt att det samtidigt inte blir lika tätt med farmaceuter på apoteken. Poängen är att det inte är ett apotek du behöver som patient, det är en farmaceut, säger Cecilia Bernsten.

Hon ser en utveckling där apoteken växer samman med sjukvården.

– Jag tror att vi måste se nya strukturer framåt. Det här med att det här är ett sjukhus, det här är en distriktsläkarmottagning och det här är ett apotek, det tror jag kommer att suddas ut. Jag hoppas det och jag tror att det är det som människor behöver.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev