Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

"Lyssna på apotekarna!"

Publicerad: 3 mars 2009, 10:00

DEBATT: Apotekaren Johan Olofsson uppmanar både regeringen och oppositionen att lyssna mer på professionen i en replik på gårdagens inlägg från Ylva Johansson (s).


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagLäkemedelsverketApoteksmarknadenFörskrivning

Omregleringen av apoteksmarknaden ger stora möjligheter till mervärden för kund och samhälle om rätt incitament byggs in i regelverket  .  Då kan även stora samhällsekonomiska vinster göras! Jag uppmanar regeringen och Ylva Johansson att lyssna på apotekare och sakkunniga, då vi har goda motiv för våra bestämda åsikter för hur apoteksmarknaden kan utvecklas.

Grundläggande för omregleringen är en förbättrad tillgänglighet. Receptbelagda produkter kan snart hämtas ut på fler apotek och under flexiblare öppettider. Detaljhandeln kommer från den 1 november i år att kunna sälja receptfria läkemedel baserade på ombudslistans 27 produkter.

Monopol skapar en stor trög central apparat med begränsad drivkraft hos de anställda. Det stimulerar inte utveckling, högre kompetens och professionalism i form av personligt ansvarstagande i yrkesrollen.

Entreprenörer, däremot, ger kunden flexibilitet, engagemang och personligt bemötande. Kompetens och kvalitet avgör deras framgång. En apotekare kan nyttjas till mer än en burkutlämningsmaskin, trots att Apoteket AB med Stefan Carlsson i spetsen under konkurrenslöshet drivit linjen att det senare är vad som behövs.

Det har gått så långt att nästa steg troligtvis är att datorer ersätter människor inom Apoteket. Detta är inte att rekommendera eftersom datorer inte kan bedöma komplexiteten i läkemedelsbehandlingen. Datorbesluten bygger inte heller på fullständig information. En ”röd lampa” kan förvisso i de allra flesta fall betyda nej, men en grön betyder absolut inte per automatik ja – endast att inga problem har hittats. Att upptäcka läkemedelsrelaterade problem är något som apotekare är specialister på.

Rätt regelverk säkerställer en progressiv och säker marknad som gynnar kunderna och avlastar sjukvården. Nuvarande ersättningsförslag fokuserar på upphandlingsmuskler och marginaler vilket gynnar utländska storaktörer. Varför inte satsa på farmaceutiska tjänster som konkurrensneutralt ersättningsverktyg? Dessa stimulerar förbättrad läkemedelsanvändning och hälsouppföljning.

Vårdkostnader på tiotals miljarder kronor varje år skulle då minska eftersom läkemedelsrelaterade problem förebyggs innan de orsakar sjukvårdsbesök. Här finns enorma möjligheter, Ylva Johansson! Regeringen bör komplettera Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets uppdrag i riktning mot att stimulera apoteken att erbjuda kompetens, kvalitet och tjänster som gagnar kunden. Vad man ersätter för kommer att påverka vad som erbjuds på apoteken.

Ylva Johanssons kommentar att statens kostnader kommer att öka med 4 miljarder kronor på grund av en ökad handelsmarginal är felaktigt. Visst säger socialdepartementet att marknaden måste bedömas som tillräckligt lönsam, och att marginalen ska kunna jämföras med övriga Europas.

Däremot poängteras det att kunderna och sjukvårdshuvudmännen inte ska behöva betala mer i samband med omregleringen. Apotekens utförsäljningspriser (AUP) kommer alltså inte öka, varför Ylva Johanssons kommentar förefaller som skrämselpropaganda. Problemet är i stället hur ersättningsförslaget är uppbyggt.

Min oro för handelsmarginalen handlar om att ett statiskt AUP innebär en justering i andra änden, det vill säga för apotekens inköpspriser. Eftersom grossistmarginalerna i dag är på cirka 2 procent är sannolikheten liten att det är tänkt att man minskar dessa. Därför är industrin berättigat orolig. Ylva Johanssons fruktan att läkemedelspriserna stiger kan grunda sig på tanken att många läkemedel i pipeline är specialläkemedel och mycket dyra.

Men både Ylva Johansson och regeringen bör beakta att Sverige har en väl fungerande modell för värdebaserad prissättning som lovordats internationellt. Priset baseras på läkemedelsprofil och tillfört mervärde. Läkemedel inom förmånen anses kostnadseffektiva. Det är då hälsoekonomiskt gynnsamt att tillhandahålla dem inom förmånen, kontra de vårdkostnader och lidande som genereras om förskrivningen begränsas. Betydande originalläkemedel förlorar snart patenten, vilket balanserar för de nya, då generika snabbt prispressas.

Världsekonomin och patentutgångar skapar redan nu tuffa tider för läkemedelsindustrin. Nya upphandlingspremisser innebär slutet för många parallellimportföretag. Att den forskande industrin skulle bekosta ökade marginaler resulterar i avsked och stora nedskärningar inom klinisk forskning!

Följdeffekten blir att färre tar ansvar för utvecklingen av nya läkemedel. Att klinisk forskning bedrivs i Sverige, trots att det är en dyr forskningsplats för företagen, beror på att det är en svensk paradgren. Ska vi slå undan fötterna på en av våra få framgångsrika industrier? Pengarna hamnar dessutom i utländska kedjors fickor, utan att tillföra samhället något.

Satsa i stället på entreprenörer och farmaceutiska tjänster!

Johan Olofsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev