Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

Med näsa för läkemedel

Publicerad: 25 oktober 2012, 05:00

I sin roll som prodekan vid Uppsala universitet är Erik Björk ansvarig för de farmaceutiska grundutbildningarna. Ett uppdrag han kombinerar med att forska och undervisa.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagLäkemedelsverketFarmaci

I våras kom Högskoleverket med en rapport där ett stort antal utbildningar hade granskats. Apotekarprogrammet ingick inte, men däremot utbildningarna till receptarie.

Kritiken var överlag hård mot landets farmaceutiska institutioner.

Uppsala universitet fick gott betyg på några av de examen som ges, men receptarie­examen fick omdömet bristande kvalitet. Det innebär att Högskoleverket ifrågasätter rätten för ­universitetet att utfärda examen.

– Får vi kritik är det självklart allvarligt och det är viktigt att det finns en kontrollmyndighet, säger Erik Björk.

Men han är kritisk till myndighetens genomgång.

– Synpunkterna om bristande kvalitet baseras helt på examensarbeten, men det går inte att bedöma en hel utbildning efter det. Jag undrar om de också ska bedöma läkarutbildningens kvalitet helt utifrån examensarbeten.

Anser du att det ligger något i kritiken?

– Ja, det har varit en skiftande kvalitet på våra examensarbeten. Vi måste fundera på hur vi kan bli bättre, men det är svårt att få vägledning om det utifrån Högskoleverkets rapport.

Högskoleverkets metod att utvärdera utbildningar har också dömts ut av europeiska experter, vilket Erik Björk framhåller. Men nu pågår i alla fall ett arbete på universitetet med att öka kvaliteten på receptarieutbildningen.

När Dagens Apotek träffar Erik Björk har han undervisat ingenjörsstudenter i galenisk farmaci.

– Vi har ett samarbete med kemiteknikingenjörer som riktar in sig mot läkemedel.

Galenisk farmaci är Erik Björks ämne. Det handlar om läkemedels beredningsformer. På väggen på hans rum på biomedicinskt centrum hänger ett tittskåp med just läkemedel i olika former. Tablett­er, kapslar, och vätska i flaskor innanför en blå ram.

– Jag tog med den från apoteket i Norrköping som jag jobbade på några år efter min examen, berättar han.

Erik Björk är särskilt intresserad av hur läke­medel tas upp via näsan. Det är temat för flera av de studier han har publicerat och för flera av de avhandlingar han har handlett. Han tar fram en avhandling, med näsor i olika former på fram­sidan, som en av hans doktorander har skrivit.

– Den visar att läkemedel som ges som pulver via näsan ger snabbare effekt än läkemedel i vanlig tablettform. Det var en av de mest nedladdade avhandlingarna från Uppsala förra året, säger han och berättar att en av näsorna på framsidan är hans.

Särskilt har Erik Björk undersökt hur substanser kan tas upp genom luktnerven. På så vis skulle läkemedel kunna nå hjärnan utan att passera blod-hjärnbarriären, där en del potentiella läkemedelssubstanser stoppas från att nå sitt mål.

– Luktnerven kan vara en väg in. Vissa substanser mot parkinson eller alzheimer kanske kan ­passera den vägen fast det är nog lång tid kvar innan vi får se ett färdigt läkemedel som fungerar så.

När Erik Björk var klar apotekare 1984 började han på sjukhusapoteket i Norrköping, staden där han är uppvuxen. Efter några år där åkte han till Uppsala för att göra vapenfri tjänst på Läke­medels­verket.

– Vet inte om jag får säga det, men jag forskade mest under den tiden, berättar Erik Björk.

Därefter blev det en vända på Pharmacia innan han 1993 kom till universitetet där han har varit sedan dess.

Ett ständigt påtalat problem är det låga intresset för framför allt receptarieprogrammen.

Antal förstahandssökande till receptarieprogrammet är knappt en per plats och till apotekarprogrammet knappt två per plats. Det kan jämföras med att det är nära 20 sökande per plats till apotekstekniker.

Från universitetets sida gör man en mängd insatser för att öka intresset.

– Vi skickar studenter för att tala i gymnasie­skolor, vi marknadsför yrkena i annonser, vi finns med på olika sajter och vi ställer ut på Sacomässor.

Det låga intresset för farmaceutyrkena är inte unikt för Uppsala utan ett nationellt problem. Erik Björk berättar att de utbildningsansvariga på olika orter samarbetar i ett nationellt råd.

Vid det senaste mötet var Apoteksföreningen med och till följd av mötet hjälper Apoteksföreningen nu till att marknadsföra farmaceutyrkena bland annat med en särskild branschdag.

Vad det låga intresset i dag beror på är oklart.

– Jag förstår inte varför det är så. Arbetslösheten är minimal och det är bra betalt för både receptarier och apotekare. Det är få treåriga högskoleutbildningar som ger så hög snittlön som receptarieprogrammet, säger han.

Han nämner också en jämförelse som gjordes mellan apotekaryrket och psykologyrket.

– Det är väldigt svårt att komma in på psykologlinjen, men psykologer har betydligt lägre snittlön än apotekare.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev