Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

Stoppa missbruk av frikort

Publicerad: 5 februari 2010, 10:51

ANALYS: Frikortssystemet är kraftigt kostnadsdrivande. Det är hög tid att damma av Olof Edhags insomnade förslag om en avgift vid uttag när högkostnadstaket har uppnåtts. Systemfelet kostar mångmiljonbelopp - och måste rättas till.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagLäkemedelsverketLifFörskrivning

Det svenska högkostnadsskyddet, som är utformat enligt en trappmodell, ser till att ingen behöver betala mer än 1 800 kronor för läkemedel under ett år.

När denna summa betalats har kunden kvalificerat för ett frikort. Kortet gör att alla ytterligare läkemedelsuttag under den kvarvarande delen av året, räknat från det första betalade uttaget, blir helt gratis.

Naturligtvis är det viktigt med ett generöst högkostnadsskydd när det gäller läkemedel i ett välfärdssamhälle, inte minst för äldre och långtidssjuka.

Men att systemet med frikort är kraftigt kostnadsdrivande är ingen nyhet. När "fribiljetten" utfärdats ökar plötsligt läkemedelskonsumtionen, mätt som uttag, med mellan 20 och 30 procent (Jag har tyvärr ingen referens på siffran, men den har angivits i riksdagsmotioner). Frikortssystemet missbrukas.

Apotekspersonal har länge kunnat observera problemet på nära håll. Nu senast lyftes det fram av läkaren Osama Al Rayyes i ett debattinlägg i Dagens Medicin och Dagens Apotek.

Den spärrmekanism som finns i dag, att en person bara får hämta ut ett läkemedel för långtidsbruk på ett givet recept var tredje månad, är svag.

Den kan lätt kringgås genom "rundvandring" till olika läkare med syfte att skaffa flera recept och påståenden om borttappade recept.

Bäst vore förstås om förskrivare och apotekspersonal med automatik hade en bättre överblick av en patients alla läkemedelsförskrivningar och uttag.

Läkemedelsförteckningen finns ju - men användning av den kräver kundens medgivande. På den politiska planhalvan har den personliga integriteten här vägt tyngre än såväl medicinsk säkerhet som en uppenbar risk för missbruk av systemet (Den aktuella lagrådsremissen som vi skrev om förra veckan berör främst överföring av krypterad information från förteckningen till landstingen).

En mer framkomlig väg i det korta perspektivet vore därför att införa en avgift på 25-40 kronor per expeditionstillfälle när frikortsnivån uppnåtts.

Liknande regler finns i flera andra länder, och skulle antagligen minska den oskäliga uthämtningen en hel del.

Det en expeditionsavgift inbringar skulle lämpligen kunna delas mellan det offentliga och apoteken. De senare skulle den vägen få en välkommen förstärkning av den svaga handelsmarginalen på receptsidan. Den stora samhällsvinsten ligger förstås inte i själva avgiften, utan i minskat missbruk av frikorten.

Stat och landsting förlorar dagligen stora belopp på det haltande frikortssystemet. Olof Edhag, som utredde apotekssystemet under socialdemokratiska regeringar i slutet av 1990-talet, föreslog en avgift av denna typ. Men Lars Engqvist, som var socialminister när utredningen blev klar, dödade förslaget omedelbart, trots att de flesta remissinstanser var positiva.

Inga prishöjningar för patienterna, var budskapet.

Alliansledamöter i riksdagen har under socialdemokratiska regeringsår själva motionerat om en avgift av denna typ, men nu tycks det ändå inte bli någon under nuvarande mandatperiod.

Problematiken och förslaget är välkänt och ganska okomplicerat - det kunde mycket väl ha adderats till någon av de kommande propositionerna på apoteks- och läkemedelsområdet.

Men det verkar som alliansregeringen resonerar precis som Lars Engqvist. En avgift är åtminstone under ett valår för politiskt kontroversiell. Kanske resonerar man att en avgift, om den tidsmässigt införs i samband med med omregleringen, skulle kopplas ihop med densamma och förmörka synen på reformen hos allmänheten.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev