Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bästa sjukhuset

Så här gjorde vi det omöjliga

Publicerad: 16 januari 2013, 05:55

Går det att utse Sveriges bästa sjukhus? Naturligtvis inte. Dagens Medicins redaktionschef Lisa Blohm berättar hur vi gick tillväga.


För drygt tre år sedan klev vår chef­redaktör Mikael Nestius in på Dagens Medicins redaktion. Nästan genast ville han utse landets bästa sjukhus. Vansinnig idé.

Vi satte naturligtvis stopp. ”Sjukhus registrerar olika, vissa sjukhus får svårare patienter, hur tungt ska gråstarr väga mot lungcancer, och svarar inte stockholmare lite gnälligare än norrlänningar i patientenkäter”. Ni kan argumenten.

Men tanken gick inte att släppa, redovisning till olika register förbättras och visst finns det sjukhus som är bättre än andra. Låt vara att vilket sjukhus som är det bästa kan se helt olika ut om du är skyddsombud, anhörig till en döende eller födande.

Därför går det visst att utse Sveriges bästa sjukhus – om man fastställer kriterier, avgör var gränser ska dras, hur tungt olika faktorer ska få väga och bestämmer att det är de siffror som finns som gäller. Allt detta har vi gjort.

Till att börja med har vi valt att fokusera på vården, inte på arbetsmiljö eller artiklar i vetenskapliga tidskrifter. De tusentals värden vi har utgått från kommer främst från Öppna jämförelser, där viktiga indikatorer från ett antal av de mest utvecklade kvalitetsregistren finns. Se mer på sidan intill om vilka kriterierna är.

För varje indikator har exempelvis universitetssjukhusen sedan rankats sinsemellan. Det sjukhus som i en mätning var bäst på att följa hygienrutiner rankades etta i den kategorin, och så vidare. Sjukhus som inte deltar i en viss mätning eller brister i rapportering har hamnat sist. Ett grundkrav för att hävda att kvaliteten är god är att visa den, har vi resonerat. Att vissa sjukhus har haft för få svar i patientenkäter eller saknat en viss operation har däremot inte påverkat vilka som har toppat slutrankningen.

Efter att alla parametrar rankats, har alla olika rankningar vägts samman till en slutgiltig. Där har medicinsk kvalitet fått väga tyngre än allt annat – det är viktigare att överleva hjärtinfarkten än att läkaren var trevlig. Ett sjukhus som hamnar i botten i den medicinska jämförelsen kan därmed inte ta hem totalsegern, men sjukhus som hamnar i toppen på medicinsk kvalitet kan singla nedåt i totalrankningen om handspriten används sporadiskt och patienter känner sig dåligt informerade.
Vi har också tagit hänsyn till om det handlar om direkt livräddande insatser eller inte och, inom exempelvis gynekologisk kirurgi, hur vanliga olika ingrepp är.

För varje enskild parameter har vi sedan rangordnat sjukhusen och gjort det inom tre olika sjukhuskategorier. Gränsen mellan de mellanstora och små sjukhusen kunde ha dragits på många sätt, men vi har valt dessa:
Universitetssjukhus, sju stycken.
Mellanstora sjukhus, där kriteriet har varit att sjukhusen har förlossning, inte ett visst antal patienter.
Mindre sjukhus, akutsjukhus utan förlossning. Här ingår därför också till exempel Capio S:t Görans sjukhus, sin storlek till trots.

Några av er kommer att efterfråga hela listan, från toppen till botten. Den får ni inte – i alla fall inte i år. Vi har valt att fokusera på det positiva och lyfta de allra bästa sjukhusen.

Lisa Blohm

Chefredaktör och ansvarig utgivare

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev