Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Folkhälsa

Diabetikers ögon undersöks för sällan i Stockholm

Publicerad: 31 mars 2005, 07:18

Dubbelt så många ögonbottenfotograferingar behövs om det verkliga behovet hos diabetikerna i Stockholm ska täckas, hävdar Uppsala-professorn Urban Rosenqvist. På några år har antalet diabetiker som blivit blinda fördubblats i södra delen av länet.


Målet med regelbundna ögonbottenundersökningar hos diabetiker är att tidigt upptäcka tecken på skador, så att man kan förebygga synnedsättning och blindhet.

Men för att täcka det verkliga behovet för diabetikerna i Stockholms läns landsting behöver antalet ögonbottenfotograferingar öka kraftigt - från 19 000 årligen till cirka 45 000 årligen. Den beräkningen gör Urban Rosenqvist, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Han var tidigare verksamhetschef vid Stockholms läns landstings undervisningcentrum för diabetes.  

Med den takt undersökningarna görs i dag riskerar många diabetiker  att drabbas av ögonskador och blindhet helt i onödan, anser Urban Rosenqvist. Han presenterade sina uppgifter på en hearing som Storstockholms diabetesförening ordnade i slutet av februari.

- Landstinget har inte kontroll över hur stort behovet är. Ska man förhindra ögonskador bland dessa patienter måste man ha kunskaper om behovet och dessutom arbeta aktivt med uppsökande verksamhet för att fånga in patienterna. Det är hög tid att man tar tag i detta problem och börjar arbeta evidensbaserat, säger Urban Rosenqvist.

Var tredje undersöks inte i tid  Enligt hans beräkningar, som grundar sig på landstingets folkhälsoenkät från år 2002, finns cirka 64 000 diabetiker i upptagningsområdet. De bör, enligt landstingets riktlinjer, få genomgå en ögonbottenfotografering vartannat år. Till detta kommer nyinsjuknade diabetiker och patienter som behöver undersökas oftare, vilket enligt Urban Rosenqvist ger ett behov på runt 45 000-50 000 ögonbottenfotograferingar årligen.

Enligt Urban Rosenqvist har närmare en tredjedel av de kända diabetikerna i Stockholm inte fått ögonbottenfotografering utförd i tid.

Antalet diabetiker i den södra länshalvan som blev blinda  har dessutom fördubblats, från fyra år 2002 till tio respektive nio 2003 och 2004.

- Problemet är att de organisationsförändringar som diabetessjukvården i Stockholm har genomgått sedan slutet av 1990-talet har gjort att nya patienter inte fångas upp på ett tillfredsställande sätt. Men också redan kända patienter faller mellan stolarna. Det är mycket oroande, säger Urban Rosenqvist.   Väckte viss förvåning på mötet  Hans uppgifterna väckte viss förvåning hos landstingspolitiker, läkare och tjänstemän som var åhörare på hearingen i februari. Peter Rönnerfalk, medicinsk rådgivare i landstingsstyrelsens förvaltning, anser att landstingets målsättningar måste förändras.

Detta då ögonbottenspegling, som har varit ett enklare alternativ till fotografering, inte längre anses vara en tillräckligt bra metod.

- Detta är en mycket kostnadseffektiv verksamhet. Att fördubbla antalet undersökningar skulle kosta cirka 20 miljoner kronor extra. Men det är lite om man ställer det mot vårdkostnaderna och lidandet för den som blir blind, säger han.

Landstinget har nu satt samman en arbetsgrupp med epidemiologer och diabetesläkare, som ska utreda behovet av ögonundersökningar.

Visar det sig att fler undersökningar behövs, planerar man bland annat att sätta in informationsinsatser, framför allt i primärvården. Där ska man betona vikten av att kända diabetiker regelbundet får remisser till ögonbottenfotografering, och att personer med nydebuterad diabetes blir grundligt undersökta.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev