Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Folkhälsa

Duellen om debriefing

Publicerad: 8 november 2002, 11:49

Kritiken: Nyttan är ännu obevisad, riskerna däremot dokumenterade


Brandmännen i New York menar att de borde ha fått krisstöd efter den 11 september. I stället fick de jobba mer än vanligt.   Hade en debriefing varit till nytta? Många tror att ett långsiktigt och mer traditionellt omhändertagande skulle varit bättre.  Phil Mc Ardle är hälso- och säkerhetschef för New Yorks brandmän. Han berättade nyligen i den amerikanska tidskriften Lancet om hur lite som har gjorts för att stötta de brandmän som överlevde hjälparbetet efter den 11 september förra året.  Phil Mc Ardle tillägger att nu vill ungefär 3 500 brandmän och deras familjer ha stöd för att orka återgå till ett normalt liv igen.   - Ändå har det bara fonderats pengar till en enda rådgivare mer än vad som fanns före den 11 september förra året.  Flera modeller finns  Efter traumatiska händelser som  attacken i New York, Estonia-katastrofen eller branden i Göteborg brukar det erbjudas känslomässigt och praktiskt stöd till överlevande offer.   Psykologisk debriefing kallas en sådan typ av post-traumatiskt omhändertagande för vilket det har utarbetats flera modeller de senaste två decennierna.   CISD är ett av de tre vanligaste sätten att ge debriefing. Förkortningen står för critical incident stress debriefing och metoden kännetecknas bland annat av att det är en grupp som gemensamt med en gruppledare ska gå igenom en traumatisk händelse. Detta ska ske vid ett enda tillfälle på mellan en och tre timmar inom en vecka efter det inträffade.  - Det är möjligt att det faktiskt fungerar bra inom det militära att efter en strid samlas och återuppleva händelserna på ett strukturerat sätt.  Kanske blir soldater tuffare på det sättet. Men jag tvivlar på att metoden är särskilt lämplig på civila, säger Kjell Asplund som är professor i medicin vid Umeå universitet och även styrelseordförande för SBU.  SBU har ännu inte granskat fenomenet debriefing men detta ska ingå i den rapport om ångest som kommer att publiceras under våren 2003.   - Själv arbetar jag egentligen inte med detta men efter att ha skrivit några kritiska artiklar i ämnet blev jag tillfrågad av psykiaterförbundet att leda seminariet den 27 november, förklarar Kjell Asplund.  Förbättrade inte symtomen  Dessa kritiska artiklar föddes efter att han, tillsammans med flera kollegor, för många år sedan erbjöds att gå en kurs i debriefing.  - Jag ifrågasatte då om vi läkare verkligen skulle gå kurser om obevisade metoder.  Kjell Asplund undrar om tekniken verkligen kan få människor att må bättre. Han menar att det tvärtom tycks som om fler skulle bli mer hjälpta om de slapp återuppleva en betungande situation så snart efter själva traumat.  I  nämnda utgåva av Lancet redovisas bland annat en holländsk studie enligt vilken CISD inte förbättrade symtomen på posttraumatisk stress mer än vanligt omhändertagande eller inget omhändertagande alls.   - Det visade sig gå lika bra om inte ännu bättre för dem som fick sådant vanligt mänskligt intuitivt omhändertagande som vi normalt ger på till exempel akuten.   Kjell Asplund framhåller att resultaten från den holländska studien pekar på att debriefing till och med skulle kunna göra mer skada än nytta.  - Problemet är att många av oss har en massa försvarsmekanismer som vi kanske måste värna om för att orka leva med en händelse. Ett tidigt återupplevande som en debriefing innebär kan i värsta fall kanske rasera detta vårt försvar.  Men vilken sorts stöd skulle då de överlevande brandmännen och deras familjer mått bäst av?  - Jag tycker att artiklarna i Lancet talar för att det bästa stödet är att snabbt identifiera individer med hög risk att senare få psykiska men efter ett trauma. Dessa bör få ett mer långsiktigt krisstöd än en debriefing.  ....................................................  Försvaret: Begreppsförvirring har bidragit till metodens dåliga rykte

Kan det kallas för debriefing att samtala med nyförlösta mammor om deras svåra förlossningar?   - Nej, svarar psykiatern Tom Lundin som menar att begreppet debriefing ofta används på ett felaktigt sätt när folk egentligen menar krishantering.   Brandmännen som jobbade i New York den 11 september. Personalen på en akutmottagning. Det är exempel på personer som kan få hjälp att tillsammans bearbeta sina svåra upplevelser genom så kallad debriefing. Metoden är utarbetad för personalgrupper på utsatta jobb och alltså inte för enskilda individer.  - Tyvärr råder en begreppsförvirring kring debriefing och ordet förväxlas ofta med krishantering. Men en debriefing är alltid en verksamhet som förutsätter att det kunnat genomföras en briefing, det vill säga en genomgång, före en händelse, säger Tom Lundin som är chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.   Det har publicerats flera studier som pekar på att debriefing kan ställa till mer skada än nytta. Men Tom Lundin menar att man ofta missbrukar begreppen eller använder tekniken fel.  - Det finns överallt i världen studier där man använt den metod som används i debriefing, fast på ett felaktigt sätt.   Som exempel refererar han till när metoden provades på nyförlösta kvinnor som hade svåra förlossningar bakom sig. När de sedan jämfördes med kvinnor som fått vanligt omhändertagande efter sina förlossningar så mådde de senare mycket bättre.  - I den studien gjordes flera fel. De nyförlösta kvinnor som utsattes för krishantering fick till exempel detta i stället för traditionell omvårdnad och inte som komplement. Därför blev de mer ensamma om sin upplevelse än de mammor som fick vanlig mödravård.  - Metoden syftar till att stötta grupper av människor som känner varandra sedan tidigare. De ska vara tränade på tunga situationer i arbetet men plötsligt i stället ha drabbats av en katastrof.  "Metoden aldrig skadlig"  Ett exempel Tom Lundin nämner är att de som jobbar på en akutmottagning är förberedda och inskolade på att det kan komma in svårt skadade eller till och med döda människor.   - Men en dag händer kanske något utöver förväntat. Betänk till exempel om tre mördade barn skulle komma in med ambulans. I ett sådant läge skulle personalen sannolikt bli hjälpt av att tillsammans göra en strukturerad genomgång av händelsen efteråt, det vill säga en debriefing.   Det finns inga studier som visar att så kallad debriefing påverkar individer positivt efter en krisupplevelse.   - Men gjort på rätt sätt och med rätt intentioner är metoden aldrig skadlig även om vi inte har vetenskapligt stöd för att den hjälper. Betänk att det heller inte finns några studier som pekar på motsatsen i de fall där debriefing har använts korrekt, framhåller Tom Lundin.

Annika Benno Hjerpe

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev