Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Folkhälsa

Stora skillnader i läkartäthet slås fast

Publicerad: 12 mars 2013, 06:05

Jämtland har högsta läkartätheten i primärvården och Örebro den lägsta, visar en ny undersökning.


Läkarförbundet är nu klart med sin kartläggning av läkarbemanningen i primärvården. Och nog finns det många tomma stolar på vårdcentraler runt om i landet.

Skulle primärvården ha en allmänläkare per 1 500 invånare, i enlighet med riksdagens mål från 1999, fattats det i dag 1 400 heltidsarbetande läkare. Läkarförbundets vd Håkan Wittgren sade tidigare i Dagens Medicin att bristen motsvarade 1 600 läkare. Men fullt så illa blev det inte när alla siffror har kollats en gång till.

Framför allt kan Läkarförbundet redovisa stora skillnader mellan läkartätheten inom olika landsting (se tabell ) I Jämtland får 1 584 personer dela på en doktor, i Örebro ska 2 422 personer samsas om en specialist i allmänmedicin. Riksgenomsnittet ligger på 1 942 listade patienter per allmänläkare.

– Primärvården kan inte erbjuda en jämlik vård över hela landet. Andra undersökningar visar att resursbristen går ut över grupper som inte kan ta för sig, som multisjuka och svårt sjuka äldre, säger utredaren Svante Pettersson, Läkarförbundet.

Jämfört med en liknande undersökning 1998 har Uppsala, Halland och Jönköping gjort stora framsteg, enligt utredaren Svante Pettersson . Dalarna och Örebro har gått andra vägen och försämrat sin läkartäthet.

Men det är inte alltid bristen på pengar som är hela orsaken till att det saknas läkare. Hela 41 procent av verksamhetscheferna på de 1 160 vårdcentralerna svarar att de hade pengar till och behov av att anställa fler specialistläkare.

I och med vårdvalet kan även andra än specialister i allmänmedicin fungera som en fast läkarkontakt i hälso- och sjukvårdslagens mening. Men den nya möjligheten att bredda rekryteringen har inte fått något större genomslag. Cirka 250 av drygt 4 700 läkare har en annan specialitet, som till exempel geriatriker, barnläkare och gynekologer.

Verksamhetscheferna har också bedömt behoven av ST-läkare framöver.  Ska vårdcentralerna vara bemannade enligt riktlinjen en läkare på 1 500 invånare skulle det till år 2017 behövas ytterligare 1 700 ST-läkare. Läkarförbundet konstaterar att privata vårdcentraler missgynnas när det gäller att få blivande specialister i allmänmedicin.

– Det är synd i och med att de många gånger har en bättre utbildningsmiljö och stabilare personalbemanning än den offentliga vården, säger Svante Pettersson.

Under den vecka i höstas enkäten besvarades anlitade 41 procent av vårdcentralerna hyrläkare. Skillnaden mellan offentliga och privata vårdcentraler var inte särskilt stora. Var tredje hyrläkare arbetade på en privat vårdcentral.

Läkarförbundet diskuterade i fredags bemanningsproblemen i primärvården med SKL-cheferna Göran Stiernstedt och Agneta Jöhnk.

Relaterat material

Primärvården har för få läkare

Nu kartläggs läkarbristen

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev