Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Folkhälsa

Stora skillnader i svenskarnas hälsa

Publicerad: 28 mars 2022, 07:15

Överlag mår svenskar bättre och lever längre. Men det finns stora skillnader inom landet visar Folkhälsomyndighetens senaste rapport.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

En generellt god hälsa i landets befolkning, men lågutbildade personer födda utanför Norden mår sämre. Det är några av slutsatserna i Folkhälsomyndighetens årsrapport.


Ämnen i artikeln:

FolkhälsomyndighetenToppnyheterToppnyheter Kommunal Hälsa

Vi lever längre enligt statistiken, medellivslängden ökade under perioden 2006 och 2019 med 2,1 år. Dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna som hjärt-kärlsjukdom och cancer fortsätter att sjunka och generellt skattar vi vår hälsa allt bättre, enligt rapporten ”Folkhälsans utveckling 2022 ”.

Men de här förbättringarna kommer inte alla till nytta och skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora.

— Det finns systematiska skillnader i vilka förutsättningar människor har för att ta del av den förbättrade hälsan. Det handlar om saker som ekonomi, boende och utbildning, säker Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten som deltagit i arbetet med rapporten.

Ett exempel är kvinnor som saknar gymnasieutbildning. I den gruppen har medellivslängden knappast påverkats alls sedan 2006 samtidigt som den förbättras för befolkningen i stort.

Läs också: Nu granskas konkurrensen i primärvården: ”Inte bra med olika ersättningssystem” 

Rapporten, som både bygger på data från olika register och enkätundersökningar, visar också att både barn och vuxna som lever med låg ekonomisk standard, relativt sett, har ökat de senaste tio åren. Ekonomisk standard under barndomen och tillgång till utbildning är viktiga förutsättningar för goda livsvillkor senare i livet och för en god hälsa under hela livet, konstaterar rapportförfattarna.

Det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Barn födda utanför Norden och vars föräldrar saknar gymnasieutbildning har sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet. Även om inte låg utbildningsnivå i sig påverkar hälsan, är det en indikator för en socioekonomisk ställning som kan föra med sig sämre förutsättning för en god hälsa.

Den här skillnaden är viktig att uppmärksamma, enligt Karin Engström.

— Målet är att alla, oavsett utbildningsnivå, ska ha möjligheter till ett gott och långt liv med god hälsa. Det kan inte bara gälla för vissa delar av samhället.

Skillnader mellan grupper blev också så tydliga under pandemin. Under 2020 sjönk medellivslängden i snitt med 0,6 år. Men i gruppen män födda utanför Europa sjönk den med nästan tre år.

— Vi kan inte utifrån rapporten säga att det bara handlar om covidrelaterade dödsfall. Men vi vet att det är samma grupp som drabbats hårt av pandemin, säger Karin Engström.

Andra skillnader som lyfts i rapporten är att en större andel yngre kvinnor uppger stress och lätta psykiska besvär jämfört med i andra åldersgrupper. 45 procent av kvinnorna och 14 procent av männen uppger också att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, en siffra som ökat sedan 2006.

För fyra år sedan presenterade regeringen det folkhälsopolitiska mål som ska uppfyllas senast 2048. Enligt målet ska det ”skapas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.” Men det ser inte ljust ut.

— Med dagens takt kommer vi inte att uppnå det målet. Det behövs insatser inom alla delar av välfärdssektorn som utbildning, arbetsmöjligheter och bostäder säger Karin Engström.

Fler överviktiga

Medellivslängden varierar stort mellan olika grupper och skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är nästan dubbelt så stor mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå (6,4 år) som mellan kvinnor och män (3,3 år).

 

Andelen i befolkningen som uppger att de har en god hälsa ökar något under perioden 2006 till 2021 och var 74 procent år 2021. Män uppger, trots kortare medellivslängd, i högre uträckning än kvinnor en god hälsa.

Andelen som uppgav att de har en god hälsa är lägre i de äldsta åldersgrupperna än bland 30–44-åringar.

 

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat sedan 2006. 2021 uppgav 16 procent att de hade fetma och drygt 50 procent övervikt eller fetma.

Andelen människor som röker dagligen går ner och lägst är den bland dem med eftergymnasial utbildningsnivå.

 

Andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol minskade något under perioden 2006 till 2021. Tydligast minskade riskkonsumtionen i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, men ökade i de äldre åldersgrupperna, 45–64 och 65–84 år.

 

Källa: Folkhälsomyndigheten

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev