Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Folkhälsa

Sverige byter vårdpolitik när alliansen tar över

Publicerad: 18 september 2006, 07:52

VAL 2006. Efter alliansens valseger byter Sverige sjukvårdspolitik. Stopplagen och apoteksmonopolet avvecklas. Arbetsgivarna får rätt att kräva läkarintyg från första sjukdagen och vårdanställda kan starta eget på betald arbetstid.


Med 178 mandat för m, c, fp och kd mot 171 mandat för s, v och mp i söndagens riksdagsval byter Sverige regering, vårdminister och vårdpolitik.

Maria Larsson, kristdemokraterna, firar valsegern. Foto: Stefan Nilsson.

Den nya borgerliga regeringen är unik i åtminstone ett avseende: Aldrig tidigare har en tillträdande borgerlig regeringskoalition på förhand varit så enig om ett gemensamt program.

Det valmanifest som de fyra borgerliga partierna presenterade i augusti kan därför ses som en förtida regeringsförklaring.  Ytterligare detaljer i den sjukvårdspolitik vi kan vänta oss av den tillträdande alliansregeringen preciseras i partiernas gemensamma ekonomiska motion från april, i välfärdsgruppens sjukvårdspolitiska program från januari samt i utspel och intervjusvar från valrörelsen.

Stopplagen blir en startlag  Sammantaget framträder denna sjukvårdspolitiska dagordning:  Stopplagen för sjukhusen ersätts av en så kallad startlag, som bland annat innebär att anställda i vården får dela på 40 miljoner kronor i avknoppningsstöd för att på betald arbetstid förbereda personalövertaganden. Alliansen vill också i något landsting pröva en utmaningsrätt, som innebär att privata entreprenörer kan begära att en viss vårdenhet ska upphandlas.

En samlad patienträttighetslag införs, som bland annat ger patienten rätt att välja specialistläkare utan remiss och tvingar vårdgivaren att informera patienten om var det är kortast kö i landet. Alliansen satsar 250 miljoner kronor mer nästa år än vad s-regeringen anslog för att korta vårdköerna.

Apoteksmonopolet avskaffas, genom att farmaceuter får tillstånd att sälja receptbelagda läkemedel och andra butiker än Apoteket AB:s får rätt att sälja receptfria läkemedel, plus att staten säljer ut aktierna i Apoteket, i första hand till personalen.

Alla över 75 år erbjuds hembesök med syftet att förebygga ohälsa.

Sjukintyg ska heta friskintyg och läkaren ska fokusera på det friska hos patienten. Arbetsgivare får rätt att kräva läkarintyg från första sjukdagen, taket i sjukförsäkringen sänks och arbetsgivarnas sjuklöneansvar efter andra sjukveckan avskaffas.

Nystartsjobb - där arbetsgivaravgifterna avskaffas - införs för långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Försäkringskassan ska erbjuda alla sjukskrivna en personlig koordinator och ska göra en rehabiliteringsutredning inom fyra veckor.

Staten ökar stödet till forskningen till 1procent av bruttonationalprodukten. En särskild satsning görs på kvinnors hälsa. Platserna på läkarlinjen blir fler.

Vårdenheter blir skyldiga att rapportera sina prestationer till kvalitetsregister. En oberoende granskningsmyndighet för att jämföra vårdens prestationer inrättas, liksom ett institut för att utveckla vårdens ersättningssystem och ett projekt för att skapa en nationell IT-standard i sjukvården.

Etableringsfriheten för allmänläkare återinförs, Familjemedicinska institutet får leva vidare, en nationell cancerplan upprättas.

5miljarder kronor extra anslås till psykiatrin de närmaste tio åren, en månads vårdgaranti införs inom barn- och ungdomspsykiatrin och patienter inom den öppna psykiatrin ska kunna tvångsförflyttas till sluten tvångsvård.

Stridsfrågor saknas inte  Det finns dock också en rad spänningar mellan de borgerliga partierna i sjukvårdspolitiken. Spänningar som kan orsaka sprickor i alliansens välputsade fasad:

M vill höja högkostnadsskyddet för sjukvård och läkemedel samt lägga ned Folkhälsoinstitutet, vilket inget av de andra partierna stöder.

Fp slåss för ett nationellt familjeläkarsystem, vilket de tre andra partier ratar.

Fp vill slå ihop landstingen och försäkringskassorna till några starka storregioner, vilket är raka motsatsen till m som vill avskaffa landstingen och införa en statlig vårdskatt.  C och m vill korta tiden i vårdgarantin till en månad respektive två månader, medan m och kd inte preciserar några skärpta tids­gränser.

Alliansen är i sitt valmanifest överens om att ge äldre och multi­sjuka en möjlighet att välja en fast vårdkontakt som lotsar patienten genom vårdkedjan, men m träter med c och fp om denna vård­kontakt ska vara en läkare/sjuksköterska eller tjänsteman.

Alliansen är överens om att reformera det kommunala utjämningssystemet, men ger inga besked om hur det ska gå till.

Maria Larsson huvudkandidat  En av huvudkandidaterna till att bli ny vårdminister är Maria Larsson. Dels ledde hon de borgerliga partiernas välfärdsgrupp och är därmed huvudansvarig för alliansens sjukvårdspolitiska program. Dels är hon som vice ordförande i kd närmast garanterad en ministerpost. Dessutom hör vård- och äldrefrågorna till kd:s verkliga profilfrågor.

Folkpartiet värnar av tradition också om de sjukvårdspolitiska frågorna. Och det har spekulerats i att både kd-ledaren Göran Hägglund och fp-ledaren Lars Leijonborg skulle kunna ta befälet över social­departementet.

C:s sjukvårdspolitiske talesman Kenneth Johansson respekteras av många för sina kunskaper och var de borgerliga landstingspolitikernas favorit i en enkät Dagens Medicin gjorde i nr 1-3/06, men anses inte kunna axla minister­utmaningen.   Fp:s nye sjukvårdspolitiske talesman Erik Ullenhag imponerar på många med sitt engagemang, men 34-åringen betraktas fortfarande bara som "ung och lovande".

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev