Forskning

Japanska forskare har lyckats få fram fungerande äggceller från hudceller hos hanmöss.

Regeringen har tillsatt en utredning gällande Alf-avtalet. Det efter att både Läkarförbundet och Vetenskapsrådet uttryckt missnöje med nuvarande avtal som de inte anser möjliggör tid för klinisk forskning, eller finansierar utbildning av läkare.

Barn som tidigare haft en viss typ av förkylningsvirus får ett bättre försvar mot covid-19, enligt ny svensk forskning.

En smygtitt på studien Smartest – där SGLT2-hämmare utmanar veteranen metformin – bjuder på överraskningar.

Forskare Maria Claesson drar slutsatser om sjuksköterskors ledarskap på distans.

En brittisk långtidsuppföljning ger besked om effekt och biverkningar av två botande behandlingar av lokaliserad prostatacancer.

En ny sorts läkemedel mot den allvarliga sjukdomen PAH visade positiv effekt på kort tid, trots redan befintlig läkemedelsbehandling, enligt en internationell randomiserad studie.

Maja Fjaestad har rekryterats till Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet.

Antalet upptäckts- och utvecklingsprojekt på läkemedelsområdet fortsätter att växa i Sverige.

Nya långtidsdata visar att kateterteknik hjälper svårbehandlade patienter med hjärtsvikt och sekundär mitralisinsufficiens.

Immunterapin pembrolizumab bör användas ihop med lenvatinib vid svåra former av endometriecancer, uppger NT-rådet i en ny rekommendation.

Återfallen av njursten var liknande oavsett om högriskpatienter fick placebo eller läkemedlet hydroklortiazid, visar ny studie.

Forskare hoppas finna svar i mätningar av tarmflora.

En stamcellsterapi mot Parkinsons sjukdom testas nu på patienter i Lund. Tanken är att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler. I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i projektet.

Valet måste utgå från individen, menar två experter.

Transplantation med speciella stamceller ihop med antiviral behandling var ett vinnande koncept. Nu är mannen fri från sin hiv, enligt ny studie.

Hon är diabetesforskare med en särskild förmåga att hantera stora datamängder och designa studier som visar orsakssamband. Nu prisas Tove Fall av Lunds universitets diabetescentrum.

Två nya studier stärker bilden av att mekanisk behandling med trombektomi är effektivt vid akut och stor ischemisk stroke. Snart kan svensk praxis ändras, tror en expert.

Ett av de största svenska priserna inom medicinforskning belönar i år en upptäckt som banat väg för så kallade K-Ras-hämmare mot lungcancer.

Efter 15 år uttrycker tidskriften Lancet nu en så kallad expression of concern för den fallrapport där kirurgen Paolo Macchiarini beskrev sin första transplantation av en konstgjord luftstrupe, till en kvinna i Barcelona år 2008.

Svenska och europeiska forskare redovisar i tidskriften New England Journal of Medicine en ny ekvation som kan ge en bättre och enklare uppskattning av njurfunktionen baserat på blodmarkören cystatin C.

Patientjournaler från privata vårdgivare behöver inte sparas mer än tio år. Nu varnar experter för att både patientsäkerhet och forskning är hotad.

Att operera bort en del av lungans lob är lika bra som att ta bort hela loben för vissa patienter med tidig och icke småcellig lungcancer, enligt en ny studie.

I en pågående studie vill forskarna se om det går att fånga fettlever och tecken på skrumplever hos patienter med typ 2-diabetes. Metoden som används är en variant av ultraljud.

Acetylsalicylsyra, ASA, och lågmolekylärt heparin förebygger dödsfall lika bra när de används förebyggande mot tromboser efter frakturer. Det visar en maffig studie.

Christian Gadolin har precis tillträtt som verksamhetsledare på Hälsoakademin Väst. Nu ska han bidra till samverkan mellan forskning och vård.

Att anpassa läkemedelsdosen efter den individuella variationen i specifika gener kan leda till färre kliniskt relevanta biverkningar, enligt en studie publicerad i The Lancet med forskare från flera olika länder, bland annat Sverige.

En enkeldos rituximab som tillägg till vanlig behandling gav minskade symtom för personer som nyligen insjuknat i myastenia gravis, jämfört med placebo, visar svenska forskare.

Den allvarliga ätstörningen Arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en färsk tvillingstudie vid Karolinska institutet.

Rebecca Selberg, som forskat på sjuksköterskebristen, tror att det behövs en bred politisk uppgörelse om en strukturreform för att få ordning på svensk sjukvård.