Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Angrepp mot satsning på ballongvidgningar

Publicerad: 26 Augusti 2002, 09:35

Det finns inga säkra belägg för att ballongvidgning, PCI, räddar liv vid kranskärlssjukdom, med undantag för akut hjärtinfarkt. Det hävdar hjärtprofessorerna Rolf Ekroth och Elisabeth Ståhle samt professor emeritus Lars Werkö.


Därmed går de till häftigt angrepp på den kraftiga utbyggnad av PCI-verksamheten som just nu sker på flera håll i landet.  I en ledarartikel i det senaste numret av Scandinavian Cardiovascular Journal hävdar Elisabeth Ståhle, professor i thoraxkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, professor emeritus Lars Werkö samt Rolf Ekroth, professor i thoraxkirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, att det inte finns några säkra belägg för att PCI i samband med kranskärlssjukdom räddar liv.  - Man vet att bypasskirurgi räddar liv, men inte att PCI gör det. Det kanske låter konstigt men det finns faktiskt inget vetenskapligt underlag för att ballongvidgning räddar liv, säger Rolf Ekroth.  Det var år 2000 som Socialstyrelsen konstaterade att patienter med svår kärlkramp redan inom en vecka bör få sina kranskärl behandlade med bypasskirurgi eller ballongvidgning.  Ser snabb utbyggnad som en risk  Sedan dess har en kraftig utbyggnad av PCI-verksamheten ägt rum på flera håll i landet. Exempelvis meddelade de tre sjukhusen S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och Karolinska sjukhuset i Solna i ett pressmeddelande så sent som onsdagen den 14 augusti att antalet ballongvidgningar ska utökas från dagens 800 per år till cirka 1300 år 2004.  - Det är just det som är problemet. PCI-verksamheten växer så snabbt, vilket tär hårt på de andra resurserna, exempelvis de för kranskärlskirurgi. Man skapar enheter som kräver en viss minimivolym för att ge goda resultat. Med den utbyggnad som nu sker kan det leda till för små enheter. Risken är då uppenbar för att man ger sig på patientgrupper där PCI inte är att föredra, säger Rolf Ekroth.  Ett exempel, enligt Rolf Ekroth, är den stora Arts-studien, som jämförde bypass-kirurgi med ballongvidgning och vars resultat till viss del legat till grund för den senaste utvecklingen.  Studiens "primary endpoint", det vill säga de frågor forskarna från början bestämde att undersökningen utifrån studieupplägget kunde besvara, var risken för att patienterna antingen dog eller drabbades av en hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke under uppföljningstiden.  - Studien utföll till bypasskirurgins fördel. Men sedan delade några forskare upp resultaten och såg på de olika delarna var för sig. Då blev det inte någon skillnad mellan bypass och ballongvidgning. Men problemet är att man inte kan göra så, eftersom det då krävs ett betydligt större antal patienter. Det blir ovetenskapligt, helt enkelt, säger Rolf Ekroth.  Men Lars Grip, ansvarig överläkare för PCI-verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller inte med.  - Jag håller helt med om att det finns grupper av patienter som har stor nytta av bypass, exempelvis diabetiker. Men författarna ifrågasätter PCI på ett ovederhäftigt sätt och det hela blir väldigt spekulativt, säger han.  - Jag hävdar att det i de jämförande studier som gjorts, som Arts-, SOS- eller Bari-studierna, inte finns något som talar för att bypasskirurgi är överlägset PCI beträffande efterföljande händelser som död eller hjärtinfarkt.  Kräver mer objektiv granskning  Rolf Ekroth uppger att en av anledningarna till att artikeln i Scandinavian Cardiovascular Journal skrevs var att man ville skapa debatt.  - Vi vill att både bypass och PCI ska granskas innan man fullföljer den kraftiga utbyggnad som nu sker. Men det måste ske objektivt och inte i Socialstyrelsens regi, där tyngdpunkten av de experter som hittills utnyttjats har varit företrädare för PCI-verksamheten, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev