Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna får Nobelpriset

Publicerad: 7 Oktober 2020, 09:52

Emmanuelle Charpentier, årets Nobelpris i kemi, har tidigare varit gästprofessor i Umeå.

Tidigare Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi.


Ämnen i artikeln:

Nobelpriset

De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Pristagarna har upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9.

Pristagaren Emmanuelle Charpentier, som är med på länk på presskonferensen, får en fråga om hon själv har väntat på att upptäckten ska belönas med Nobelpriset:

– Det är många som har sagt till mig att det skulle kunna komma att belönas med Nobelpriset någon dag. Men när Göran K Hansson ringde och jag insåg att det skedde på riktigt, då var det väldigt känslosamt. Jag blev förvånad och tänkte att det inte kunde vara på riktigt, men det är det ju.

Hon får frågor om sin tid som gästprofessor i Sverige. Om sin tid i Umeå 2007 har hon bara positiva saker att säga.

– De personer som känner mig väl undrade om jag var helt frisk när jag berättade att jag skulle dit. Men det var en väldigt bra tid i min karriär. Det var precis vad jag behövde då. Det kändes som att man tilläts forska utan tidspress, och att man fick bedriva den forskning man ville, även om det inte alltid var så tydligt vad det skulle resultera i. Det var därför jag tog tjänsten i Umeå, jag kände att det skulle finnas förståelse för vad jag ville göra där.

De ljusa sommarnätterna var fina inte minst vid arbetsintensiva perioder, när hon även hade samarbete med forskare i andra tidszoner, berättar hon.

Professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén säger att många har väntat på det här priset.

– Årets pris är ett fantastiskt pris, säger hon.

Sedan forskarna upptäckte gensaxen har användningen av den exploderat inom forskarvärlden. Den har bland annat bidragit till en mängd viktiga grundvetenskapliga upptäckter och forskare har kunnat framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel.

Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann, skriver Kungliga Vetenskapsakademien:

”Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta”.

När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl som kallas tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Charpentier publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år samarbete med Jennifer Doudna, årets andra pristagare. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

De programmerade sedan om gensaxen i ett experiment, och kunde visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

– Upptäcktes gjordes för åtta år sedan, men har redan hjälpt mänskligheten stort, säger Pernilla Wittung Stafshede.

Jubel på Umeå universitet

Framför en storbildsskärm, i en sal på Umeå universitet, jublade Emmanuelle Charpentiers tidigare kollegor när Nobelpriset i kemi offentliggjordes för en liten stund sedan.

Professor Bernt Eric Uhlin var föreståndare och vetenskaplig samordnare för den forskningsenhet på Umeå universitet som Emmanuelle Charpentier rekryterades till i slutet av 00-talet. Emmanuelle Charpentier var forskningsledare för enheten mellan åren 2008 och 2013. När hennes upptäckter nu prisbelönas jublas det på Umeå universitet – där tidigare kollegor och forskare som applicerat metodiken har samlats framför offentliggörandet av 2020 års Nobelpris i kemi.

– Det är oerhört glädjande, vi är alla jätteglada för det. För Umeås del har det förmodligen stor betydelse. Nu har förvisso hennes upptäckter redan genererat mycket intresse och uppmärksamhet men det här var verkligen pricken över i, säger Bernt Eric Uhlin.

Den tidigare kollegan har försökt nå pristagerskan på telefon utan framgång.

– Just nu är det såklart svårt att komma fram, men jag har skickat ett gratulationsmeddelande till henne.

TT: Hur firar ni på Umeå universitet?
– När priset offentliggjordes var det allmänt jubel. Så jag räknar med att vi kommer att fira, men hur vågar jag inte svara på. På grund av de speciella tiderna får vi försöka hitta ett format som fungerar.

Jesper Karlsson/TT

Nobelpristagarna

Emmanuelle Charpentier föddes den 11 december 1968 i Juvisy-sur-Orge i Frankrike.Hon är för närvarande verksam vid Max Planck Institutet i Berlin i Tyskland.Emmanuelle Charpentier har tidigare bland annat gästforskat vid Umeå universitet och varit forskningsledare vid Laboartoriet för molekylär infektionsmedicin i Sverige.Jennifer A. Doudna föddes den 19 februari 1964 i Washington, DC i USA.Hon är för närvarande verksam vid University of California, Berkley, USA./TT

TT/DAGENS MEDICIN

Ämnen i artikeln:

Nobelpriset

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev