Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

EU:s sjätte ramprogram - enklare men mindre inflytande för små institutioner

Publicerad: 22 Augusti 2002, 10:45

Det blir enklare för små företag och högskolor att delta i EU:s sjätte ramprogram som startar nästa år. Men samtidigt tappar de små organisationerna inflytande över forskningsprojekten som planeras bli tio gånger större än i femte ramprogrammet. Det blir resultatet när EU vill få lika effektiva forskningsprogram som USA.


Projektet Synface, som beskrivs på föregående sidor, tillhör dem som fick EU-pengar från det femte ramprogrammet. EU:s sjätte ramprogram inom forskning och utveckling, som påbörjas nästa år, uppvisar ett par stora skillnader jämfört med det snart avslutade femte:  - Man kommer att prioritera stora projekt med en budget på "tiotals miljoner euro", det vill säga från 100 miljoner kronor och uppåt.  - Det blir möjligt att söka pengar för att bilda så kallade expertnätverk och därigenom samordna och effektivisera små nationella kompetenscentrum.   Många kritiska röster har hörts kring sjätte ramprogrammet. På Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har man räknat ut att det saknas 250-300 miljoner kronor i motfinansiering för den del av projekten som inte bekostas av EU.  - Dessutom är inte finansieringen av projektens overhead-kostnader löst. Det förs bara diskussioner inom EU-kommissionen i den frågan, hävdar Bengt Mölleryd, projektledare på IVA.  Enligt Bengt Mölleryd är situationen särskilt svår för högskolor och institut, som både saknar pengar för motfinansiering och får svårt att klara den omfattande administration som de stora "integrerade projekten" i sjätte ramprogrammet kräver.  Niklas Wingborg, kontaktperson på EU-FoU-rådet, menar att kritiken bara delvis är berättigad:  - Tidigare har många klagat på att det varit besvärligt och byråkratiskt att delta i EU-projekten. I vissa fall har man också fått vänta upp till två år med den slutliga ersättningen, vilket kan vara tufft för många småföretagare. I fortsättningen är det meningen att koordinatorn ska sköta all administration för att effektivisera hanteringen.  - De integrerade projekten får också ett större självstyre jämfört med tidigare. Under tiden som projekten pågår kan inriktningen på verksamheten ändras och det blir möjligt att byta ut projektdeltagare. Dessutom kan koordinatorn i sin tur lägga ut delar av projektet på en "underleverantör", som mycket väl kan vara ett mindre företag eller en högskola.   - Men visst är det rimligt att anta att det blir svårare för mindre organisationer att vara koordinatorer i de integrerade projekten. Och som underleverantör har man givetvis inte samma inflytande i projektet som koordinatorn eller en medsökande, medger Niklas Wingborg.  Anledningen till att EU ändrar reglerna för sitt forskningsstöd är att man vill uppnå en "kritisk massa av resurser och kompetens" för att åstadkomma synergieffekter och uppnå mer ambitiösa mål.   Jämfört med exempelvis USA är forskningen inom EU uppdelad på för många små projekt för att vara kostnadseffektiv, anser EU-kommissionen.   Därför kommer det också att bli en ökad satsning på de så kallade expertnätverken, som i viss utsträckning fanns redan i det femte ramprogrammet:  - Tanken med expertnätverken är att små nationella kompetenscentra, laboratorier eller forskningsgrupper ska kunna samordna och effektivisera sin verksamhet. Man kan till exempel dela upp arbetsuppgifter mellan sig och dela med sig av sina erfarenheter på gemensamma seminarier, säger Niklas Wingborg.  - Målet är att expertnätverken så småningom ska klara sig utan EU-stöd och uppnå vad som kallas en lasting integration (ungefär "bestående samverkan").   - Det är inte omöjligt att det med tiden kan resultera i att ett antal multinationella forskningscentra bildas, av samma typ som europeiska kärnforskningscentrumet Cern, säger han.  I förberedelserna inför de första ansökningsomgångarna i det sjätte ramprogrammet har forskare fått lämna in intresseanmälningar och föreslå ämnen inom de tematiska områden som de anser är särskilt viktiga för den europeiska forskningen.   Dessa intresseanmälningar ligger till grund för det mer detaljerade arbetsprogrammet, där man för varje temaområde kan se vilka projekt som det är möjligt att söka pengar för. Arbetsprogrammet blir klart senare i höst.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev