Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag28.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Hudläkare var positivt inställda till AI – färre tyckte att de hade koll på området

Publicerad: 18 Februari 2021, 10:18

Sam Polesie är en av de forskare som frågat hudläkare och hudpatologer om deras inställning till AI som arbetsverktyg.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hudläkaren Sam Polesie har i en webbundersökning sökt svar på hudläkares inställning till AI som arbetsverktyg. En klar majoritet av de svarande var positiva – färre tyckte att de hade koll.


Ämnen i artikeln:

HudHudcancer

År 2017 publicerades i tidskriften Nature den första artikeln som visade att maskininlärning och artificiell intelligens, AI, hade stor potential att bedöma om födelsemärken var godartade eller elakartade. Här presterade maskininlärningsalgoritmen lika bra som hudläkare.

Sam Polesie är forskare och specialistläkare i hud- och könssjukdomar vid hudkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han anser att artikeln utgjorde ett tydligt startskott för AI-eran inom dermatologi och att många hudläkare blev överrumplade av denna snabba utveckling.

– Många kollegor reagerade med nyfikenhet, men flera hade även åsikter av typen ”jag har 20 års erfarenhet och nu kan plötsligt en algoritm utvecklad på några månader göra bedömningar i samma nivå som jag”, säger han.

Han och hans kollegor ville därför ta reda på hur attityderna till AI såg ut hos hudläkare och hudpatologer.

I den första studien tog de fram ett formulär med 29 frågor som gjordes tillgängligt via en Facebookgrupp med 15 000 hudläkare från hela världen. Lite drygt 1 200 hudläkare från 92 länder fyllde i hela enkäten. Av dem var drygt 77 procent positiva till AI. 

– De allra flesta, drygt 85 procent, var medvetna om den tekniska utvecklingen, men bara en fjärdedel tyckte att de själva hade bra, eller väldigt bra, koll på AI. Så signalen vi fick var att det behövs utbildning i AI, och 80 procent tyckte också att sådan skulle ges inom ramen för läkarutbildningen, säger han.

En annan del av enkäten handlade om inom vilken domän deltagarna trodde att AI skulle ha störst potential. 

– Här lyftes att bedöma dermatoskopiska bilder och även patologiska bilder, som i dag bedöms av hudpatologer. Det var intressant, och vi gjorde då en liknande undersökning, men riktad till en Facebook-grupp med 15 000 hudpatologer, säger Sam Polesie.

Enligt honom var de drygt 700 svaren från den gruppen ”ett eko” av hudläkarnas – bland de svarande hudpatologerna var 72 procent positivt inställda till AI. Störst potential såg man för att tolka patologibilder på hudtumörer. 

– Sammanfattningsvis var hudpatologerna positiva i stort, men när vi frågade om man ville ha stöd i vilka slags immunohistokemiska eller genetiska paneler man skulle beställa, var intresset svalare. En tolkning är att man gärna tar emot tolkningshjälp, men inte vill att verktyget ska lägga sig i vad man som läkare ska göra, säger han. 

Bland både hudläkare och hudpatologer var det få som trodde att de skulle ersättas av AI. Ungefär 6 procent i båda undersökningarna svarade att de var oroliga för det. 

Webbaserade undersökningar av detta slag har uppenbara svagheter. En viktig brist i båda studierna var att urvalet av svarande kan vara skevt.

– Man kan tänka sig att de som är inne på dessa online-sidor i grunden är mer teknikintresserade och att den attityden avspeglas i svaren, säger Sam Polesie.

En annan svaghet är att det inte går att säga vilken svarsfrekvensen är.

– Det är en uppenbar brist. Många vetenskapliga tidskrifter publicerar inte undersökningar där svarsfrekvensen är lägre än 60 procent, och här vet vi inte hur det ser ut, säger han.

Med detta sagt, tycker han ändå att de båda attitydstudierna har varit viktiga.

– Vi har nyligen publicerat en studie där vi har tränat en maskininlärningsalgoritm att bedöma huruvida melanom befinner sig i ett förstadium eller är invasiva. Det spelar bland annat roll för hur stor marginal man behöver ha då de opereras bort. Hade vi trott att hudläkare och hudpatologer var helt negativa till att använda AI-verktyg hade vi nog inte utvecklat en sådan funktion, säger han.

I den nya studien, som publiceras i Journal of the American Academy of Dermatology, hade ett AI-verktyg fått tränas och valideras på 937 dermatoskopiska bilder av melanom. Sedan utvärderade algoritmen på ett test-set om 200 nya bilder. Samma testset bedömdes av sju oberoende hudläkare.

– Här såg vi att algoritmen vi utvecklat var lika pricksäker som hudläkarna, vilket innebär att den kan vara ett bra beslutsstöd. Algoritmen ska inte användas okritiskt, men kan, då den utvecklats vidare, utgöra ett slags second opinion inför att sådana hudförändringar ska opereras bort, säger Sam Polesie.

Forskningen

Projekt: Undersöka attityden till AI hos hudläkare och hudpatologer

Forskare: Sam Polesie, Martin Gillstedt, John Paoli med flera

Finansiering: Ingen extern finansiering

Publikationer: Attitudes towards artificial intelligence within dermatology: an international online survey. British Journal of Dermatology, 2020 och Attitudes Toward Artificial Intelligence Within Dermatopathology: An International Online Survey, Frontiers in Medicine, 2020 

Forskarna har även publicerat studien Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, Journal of the American Academy of Dermatology, 2021.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

HudHudcancer

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev