Forskning
Nu rankas de hetaste forskningsfrågorna om postcovid
Publicerad: 10 maj 2021, 11:15
Det som efterfrågas i forskningsväg berör bland annat behandling och rehabiliteringsinsatser.
Foto: Getty Images
SBU släpper en topplista med de tio mest angelägna frågorna i forskningsväg om långvariga symtom efter covid-19.
Bakom frågorna står bland andra forskare, vårdpersonal och patienter.
– Vi har låtit personer som på olika sätt berörs av långvariga symtom vid covid-19 prioritera forskningsfrågor gemensamt. Målet är att uppmärksamma var forskningsbehoven upplevs som störst, säger Christel Hellberg, en av SBU:s projektledare, i ett pressmeddelande.
Läs även: Vanligt att covid-19 ger långtidssymtom
Det som efterfrågas rör bland annat behandling och rehabiliteringsinsatser. Många vill också se studier som kan bringa klarhet i varför vissa personer har kvar symtom en längre tid efter att ha infekterats av sars-cov-2.
Hela topplistan hittas i en ny rapport som tagits fram av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Rapporten vänder sig huvudsakligen till forskare och forskningsfinansiärer samt myndigheter och organisationer som sammanställer forskning.
Den 2 juni öppnar Vetenskapsrådet för ansökningar om projektbidrag som berör forskning om postcovid. Ansökningar kan skickas in till och med 17 augusti.
Tio-i-topp-lista över forskningsfrågor
1. Vilken behandling hjälper mot långvariga neurologiska symtom samt kognitiva besvär (så som hjärntrötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, fatigue, domningar, tremor, huvudvärk) vid covid-19?
2. Hur kan man optimera rehabiliteringsinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 och vilka typer av insatser (exempelvis arbetsterapi, fysioterapi, psykolog, kurator, logoped, dietist) bör ingå?
3. Vilken behandling är effektivast mot långvarig nedsättning i andningsförmåga/ syreupptagningsförmåga eller problem med andningsuppehåll vid covid-19?
4. Vad är orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19?
5. Hur kan man på ett objektivt sätt diagnostisera personer med långvariga symtom vid covid-19 oavsett om de haft ett positivt PCR-test under det akuta skedet eller om de har påvisbara antikroppar?
6. Kan utökad diagnostik för att undersöka vilka organ som är involverade leda till bättre behandling och eventuellt motverka framtida komplikationer för personer med långvariga symtom vid covid-19?
7. Vad är bakomliggande orsak för olika typer av symtombild för personer med långvariga symtom vid covid-19?
8. Hur kan man i det akuta förloppet behandla för att förhindra uppkomst av långvariga symtom vid covid-19?
9. Vilka kliniska fynd/organförändringar förekommer efter en längre tid vid covid-19?
10. Är immunsvaret (exempelvis T-cellssvar, antikroppar mot covid-19, utveckling av autoimmunitet) annorlunda hos personer med långvariga symtom vid covid-19?
Mer att läsa: Dagens Medicins referat av vetenskapliga studier
Kommentarer
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.