Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Forskning

Ortopedavdelningen bytte administration mot mer vård

Publicerad: 17 oktober 2007, 09:00

Foto: Mats Andersson

Mer omvårdnad – mindre administration. Genom några enkla åtgärder har personalen på avdelning 24 på Södersjukhuset i Stockholm effektiviserat det administrativa arbetet radikalt.


Det hela började med en enkel fråga i samband med en genomgång av patientflödet på Södersjukhuset i Stockholm.

Turen hade kommit till avdelning 24, en av sjukhusets tre ortopedavdelningar med 25 vårdplatser, då en inhyrd konsult plötsligt frågade: ”Vem ska man fråga om man kommer till avdelningen för första gången?”

– Det fick oss att fundera. Förut var det helt crazy med vidöppna korridorer med folk som surrade omkring överallt. Det var omöjligt att veta vem man skulle fråga, säger Tina Sjöqvist, sjuksköterska och vårdenhetschef på avdelning 24.

Tillsammans med kollegan och biträdande vårdenhetschefen Kristina Emanuelsson hämtade de inspiration från en kirurgavdelning på Centralsjukhuset i Karlstad som hade infört ”patientnärmre vård”.

– Tanken är att flytta personal närmare patienten, att vårda honom eller henne så nära som professionaliteten tillåter, säger Tina Sjöqvist.

Sköter all administration
Efter ett års förberedelser var det så dags. Den första åtgärden blev att ta bort sjuksköterskeexpeditionen och i stället tillsätta en så kallad avdelningssamordnare.

Det är en sjuksköterska som tar emot alla inkommande samtal, runt 100 varje dag, och alla besök. Avdelningssamordnaren sköter också allt administrativt arbete som inte har med direkt vårdplanering att göra.

Hon/han ska också hjälpa läkarna vid exempelvis in- och utskrivningar.

– Dessutom är det avdelningssamordnarens uppgift att till exempel beställa bårtransport. Tidigare kunde fyra sköterskor ringa lika många samtal till bårtransporten varje dag. Nu samlar samordnaren upp alla beställningar och ringer ett enda samtal i stället, säger Tina Sjöqvist.

Nästa steg blev att dela in avdelningen i fyra delar eller moduler där varje modul bemannas med en sjuksköterska och en undersköterska, alternativt två sjuksköterskor, som tillsammans ansvarar för sex–åtta patienter. Varje modul består av en liten skrivplats med en stationär dator och en trådlös telefon. Till modulen hör också en läkemedelsvagn med trådlös dator.

– På så sätt kommer personalen mycket närmare sina patienter och tack vare att avdelningssamordnaren gör det mesta av kringarbetet kan de andra koncentrera sig på patienterna, säger Tina Sjöqvist.

En tredje åtgärd var att införa en korridor- och köks­ansvarig med vårdkompetens. Denna person har inte någon patient­vård över huvud taget utan serverar maten på brickor som den övriga personalen bär in till patienterna.

– Tanken är att ha bättre koll på eventuell smittspridning, som MRSA och vinterkräksjukan. En annan idé är att förbättra patienternas nutritionsstatus.

Färre patientringningar
Enligt de mätningar Tina Sjöqvist och hennes kollegor gjorde före respektive efter förändringsarbetet ägnade personalen 45 procent av tiden åt administrativt arbete före förändringen, medan endast 27 procent gick till direkt vård av patienterna.

I dag, efter förändringen, är förhållandet nästan det motsatta. Nu går bara 28 procent av tiden åt till administration medan direkt kontakt med patienterna får 48 procent av tiden.

Tina Sjöqvist och hennes kollegor mätte även antalet patientringningar.

– Vi resonerade att eftersom personalen kom närmare patienterna och gav ett bättre om­händer­tagande borde dessa rimligtvis känna sig tryggare och inte ringa efter personal lika ofta som förut.

Mycket riktigt. Antalet ringningar halverades, från i genomsnitt 40 per dag före förändringen till 20 per dag.

Många studiebesök
För att underlätta arbetet skiftar personalen arbetsuppgifter enligt ett förutbestämt schema. Den köks- och korridoransvariga undersköterskan byts varje dag och den sjuksköterska som arbetar som avdelningssamordnare har samma arbetsuppgifter sex veckor i taget.

Projektet blev så lyckat att det nu också ska genomföras på de två andra ortopedavdelningarna.

– Dessutom har vi haft ett 80-tal studiebesök. De som håller på att planera det nya Karolinska har varit här och vi har haft besök både från Norge och Japan, säger Tina Sjöqvist.

Enligt henne kan förändringarna te sig som självklara, att personalen ska finnas där patienterna är. Men i sjukvården är ingen­ting självklart, framför allt inte när det kommer till att förändra invanda rutiner och arbetssätt.

– Nej, verkligen inte. Många gånger gör vi på samma sätt som man gjort sedan 1960-talet, då det varken fanns trådlösa tele­foner eller datorer. Men sam­hället förändras. Patienterna ställer högre krav i dag, då måste även vi inom sjukvården vara flexibla och tänka i nya banor. Det viktigaste är att komma ihåg det uppdrag man anställdes för.

Så gjorde vi

Problemet:
För mycket av sjuksköterskornas tid gick till administrativt arbete, för lite till patienterna. Målet var att tillbringa mer tid inne hos pa­tienterna samt att höja den totala vård­standarden.

Lösningen:
Det administrativa arbetet minskades genom att sjuksköterskeexpeditionen togs bort. I stället infördes en avdelningssamordnare. Avdelningen delades in i fyra delar med varsin arbetsplatsmodul med tillgång till dator och trådlös telefon.

Resultatet:
Det administrativa arbetet har minskat med 20 procent av personalens arbetstid till förmån för den direkta patientomvårdnaden som har ökat med lika mycket. Dessutom har en rad positiva sidoeffekter noterats.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev