Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Forskning

Överviktiga åt mindre när de sov längre

Publicerad: 17 februari 2022, 11:09

När ett gäng överviktiga män och och kvinnor sov en timme mer varje natt började de äta mindre enligt ny forskning.

Foto: Mikael Andersson/ TT

Överviktiga personer som började sova mer minskade sitt kaloriintag på kuppen, enligt en amerikansk studie.


Ämnen i artikeln:

Karolinska universitetssjukhusetFetmaToppnyheterI korthetMedicinska nyheter

Att dålig sömn är kopplat till viktuppgång är känt sedan tidigare. Det handlar inte om att den som är vaken fler timmar hinner äta mer utan om att sömnen påverkar en rad olika saker i kroppen, bland annat hormoner som styr aptitreglering och nedbrytning av fett i kroppen.

Nu har forskare i USA undersökt om överviktiga personer ändrar hur mycket de äter om de börjar sova mer. Och enligt resultaten som publicerats i Jama Internal Medicine verkar det faktiskt så.

Det är en jättespännande studie. Den pekar mot att man skulle kunna använda sömnförlängning för att främja viktnedgång, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet som forskat om just sömn, kost och vikt.

Han berättar att det i tidigare forskning till exempel visat sig att individer som sover dåligt i högre utsträckning bryter ner muskelvävnad när de minskar sitt kaloriintag jämfört med de som sover mer. Långsovarna å andra sidan, bryter i första hand ner fettvävnad.

– Det som är extra intressant i den här studien är att de har testat sömn som en strategi för att äta mindre och gå ner i vikt, säger han.

I studien ingick 80 överviktiga män och kvinnor mellan 21 och 40 år, som i genomsnitt sov 6,5 timmar per dygn. I studiens början mättes deras sömnmönster, kaloriintag och vikt, under en inkörsperiod. Sömn och rörelse registrerades med en så kallad aktigraf som registrerar bland annat rörelse och kroppstemperatur. Skillnaden mellan energimängden deltagarna åt och förbrukade mättes med etablerade metoder.

Deltagarna lottades sedan till två olika grupper. I den ena fick deltagarna individuella tips om hur de skulle förlänga sömnen. Målet med sömntipsen var att deltagarna skulle sova upp till 8,5 timmar varje natt. Deltagarna i den andra gruppen fortsatte sova som innan. I övrigt fick deltagarna inga förhållningsorder om kost eller motion.

Studien pågick under två veckor. Då konstaterade forskarna att personerna som fått råd om sömn i snitt hade ökat sin sömn med 1,2 timmar. I den gruppen hade deltagarna minskat sitt kaloriintag med i snitt 270 kilokalorier per dygn.

Dessutom påverkades vikten något där gruppen som sov längre gick ner ett halvt kilo i snitt och den andra gruppen gick upp 0,4 kilo under perioden.

Christian Benedict påpekar att studien inte säger någonting om hur normalviktiga skulle reagera på att öka sin sömn, men att resultaten tillför ny kunskap.

Att studiedeltagarna inte följde någon särskild diet och ändå började äta mindre när de sov mer är intressant. Det är en pusselbit som visar att sömnen kan ha många hälsofrämjande effekter.

Mikael Rydén är överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskar om fetma. Även han säger att god sömn är viktigt för hälsan men vill inte dra så stora växlar på just den aktuella studien, bland annat för att den pågick så kort tid.

– Studien antyder att det hos personer med kort sömnduration finns en mindre effekt på kaloriintag om de sover längre. Det är knappast en bantningsmetod i sig men antyder att sömnens längd kan vara en del i en mer övergripande intervention, säger han.

Studien pågick mellan 2014 och 2020. Deltagarna hade ett kroppsmasseindex, BMI, på mellan 25 och 30. Personer som hade skiftarbete eller hade konstaterad sömnapné ingick inte.

Petra Hedbom/TT

Läs också: Digitala samtal sänker långtidsblodsocker 

Fakta: Mäta energi

En av svårigheterna med studier som undersöker energiförbrukning är att veta hur mycket deltagarna faktiskt får i sig. En vanlig metod är att de själva rapporterar vad de ätit vilket inte anses vara en helt tillförlitlig metod.

 

I den aktuella studien användes den ”dubbelmärkta vattenmetoden”. Den går kortfattat ut på att försökspersonen får dricka isotopmärkt vatten, vatten som är kemiskt märkt och kan följas i bland annat urin och svett. Metoden speglar hur mycket av det vattnet som försvunnit under mätperioden. Energiförbrukningen kan beräknas efter dessa värden.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev