Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

”Viktig upptäckt för den globala folkhälsan”

Publicerad: 5 Oktober 2020, 11:22

Stephan Stenmark.

Foto: Jan Lindmark

UPPDATERAD Infektionsläkaren Stephan Stenmark klassar de behandlingar som upptäckten av hepatit c-viruset gjort möjliga som några av de största medicinska förändringarna under hans tid som läkare.


Ämnen i artikeln:

HepatitNobelpriset

Att nobelpriset i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-viruset välkomnas av professionen.

− Det är ett jättebra val att uppmärksamma en så viktig upptäckt, inte minst för den globala folkhälsan. Detta virus orsakar så mycket svår sjukdom och död i världen, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Region Västerbotten.

Han minns när man hösten 1990 ställde den första serologiska diagnosen på hepatit c vid laboratoriet på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som då hette Regionssjukhuset.

− Vi var relativt tidigt ut med sådana tester. Pristagarnas upptäckter har ju legat till grund för både utveckling inom diagnostik och senare en mycket framgångsrik behandling av sjukdomen, säger Stephan Stenmark.

Just de under de senaste åren så uppmärksammade direktverkande läkemedlen mot hepatit C rankar Stephan Stenmark som en av de största medicinska förändringarna under hans egen tid som läkare.

− Detta säger jag både som smittskyddsläkare och infektionsläkare. Jag jobbar fortfarande en dag i veckan som infektionsläkare, bland annat för att det är så roligt att kunna bota de här patienterna med en enkel behandling.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet belönar specifikt upptäckten av heptatit c-viruset, inte utvecklingen av den banbrytande behandlingen. Har du synpunkter på det?
− Det är klart att det hade varit roligt att belöna flera steg än upptäckten av viruset, men jag har ingen mer kommentar än så till valet av pristagare, säger Stephan Stenmark.

Även Bengt Ekermo, läkare och medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Region Jönköpings län, tycker att valet av Nobelpristagare är bra.

− Insatsen som Harvey Alter och Michael Houghton gjorde när de identifierade hepatit c-viruset var verkligen heroisk. Med dagens metoder hade det varit betydligt enklare, men den tekniken fanns inte på 1980-talet. På den tiden fanns det också en del skeptiker som inte trodde att det här gäckande viruset var så farligt som vi i dag vet att det kan vara, säger han till Dagens Medicin.

Efter att de två forskarna publicerade sina huvudupptäckter år 1989 dröjde det alltså bara något år innan de första kommersiella testerna fanns tillgängliga.

− Då kunde vi på säkert sätt screena bort alla smittbärare bland blodgivarna. Och det gick också att spåra de patienter som smittats via blod från donatorerna, säger Bengt Ekermo.

Särskilt många blodgivare var det dock inte frågan om.

− På den tiden var jag verksam i Linköping och det handlade om kanske 15 av våra 15 000 blodgivare, så runt en promille. För att vara blodgivare ska man ju vara frisk och inte tillhöra riskgrupper. Vissa blodcentraler hade också redan börjat sålla bort givare som hade förhöjda leverenzymer, eftersom det ju fanns en misstanke om att det fanns en okänd leversmitta som överfördes via blod, säger Bengt Ekermo.

Ola Weiland, som är senior professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, anses vara en nestor när det gäller forskning om hepatit c i Sverige. Inte överraskande välkomnar även han årets Nobelpris.

− Det är alltid svårt att utse ”rätt” forskare när man bara kan ge det till max tre personer. Harvey Alter och Michael Hought är självklara, sedan tycker jag också Charles Rice är ett bra val då hans forskning också underlättade läkemedelsutvecklingen mot viruset.

Tack vare de nya direktverkande läkemedlen kan det bli möjligt att på sikt utrota hepatit C. Men det kan bli svårt att uppnå Världshälsoorganisationen WHO:s mål att eliminera sjukdomen till år 2030, enligt Ola Weiland.

− Det återstår fortfarande många barriärer, som att nå ut och skapa uppmärksamhet om sjukdomen men också kostnader för testning och behandling. I Sverige är dessa barriärer överkomliga, men för att kunna utrota sjukdomen globalt behövs ett profylaktiskt vaccin och det har hittills varit svårt när det gäller hepatit c, säger han till Dagens Medicin.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

HepatitNobelpriset

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev