Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fysioterapi

Gott om kapital och idéer - ändå brister branschens tro på Sverige

Publicerad: 24 augusti 2004, 12:03

Den svenska medicinteknikbranschen är vid god hälsa. Företagen blir fler och växer, närda av innovationskraft och god tillgång till riskkapital. Men företrädare för industrin är oroliga för branschens framtid i Sverige. De varnar för neddragningar av teknikinvesteringar i sjukvården och försämrad utbildning.


Var befinner sig svensk medicinteknik i dag? Och hur kommer framtiden att se ut? Det är frågor som engagerar alla de som arbetar inom de cirka 1 200 företag som utgör branschen medicinsk teknik i Sverige.  De flesta företagen är små. Drygt hälften består av ensamföretagare, men totalt sysselsätts närmare 10 000 personer. Det kom teknikforskaren Lena-Kajsa Sidén fram till i sin licentiatavhandling, Medical devices in Sweden, som täcker tidsperioden 1988-2002.  Fler fakta från avhandlingen:  - 500 av de 1 200 företagen tillverkar medicinska instrument och utrustningar. Antalet har sedan början av 1990-talet ökat stadigt.  - Värdet av produktionen fördubblades mellan 1993 och 1999. Men tillväxten var snabbare första halvan av 1990-talet än den senare halvan. På senare år uppskattas tillväxten till 5-7 procent per år, medan den var runt 10 procent i början av 1990-talet. Dock saknas siffror som visar de allra senaste årens utveckling.  Att ställa samman statistik om branschen medicinsk teknik är en svår uppgift och det saknas andra övergripande sammanställningar än den som Lena-Kajsa Sidén utfört.  Exporten av medicinsk teknik värderades 2002 till cirka 15 miljarder kronor, en trefaldig ökning från 1990. Importen var värd 10 miljarder kronor. Det innebär att branschen som helhet bidrar med ett nettoöverskott på 5 miljarder kronor i utrikeshandeln.  En fråga som har betydelse för den framtida utvecklingen är tillgången på riskkapital. Medicinsk teknik har i början av 2000-talet haft en stark ställning bland riskkapitalister. Det framgår av de enkäter Svenska riskkapitalföreningen, som samlar runt 130 företag, gör regelbundet.  Under hela 2003 gjordes 77 investeringar i medicinsk teknik, som tillsammans omfattade 397 miljoner kronor. Det var en kraftig ökning från 2002 då 225 miljoner kronor i riskkapital fördelades på 43 investeringar i medicinsk teknik.  Och medlemmarna i Riskkapitalföreningen ser ljust på den närmaste framtiden för medicinteknikbranschen. Den enkät som gjordes under sista kvartalet 2003 visade att flest investeringar hade gjorts i medicinteknikföretag. Och nio av tio riskkapitalister räknade med att öka investeringarna ytterligare inom det närmaste året.  Omkring vart tionde medicinteknikföretag är med i branschföreningen SLF, Sjukvårdens leverantörsförening, men dessa företag står för 80 procent av branschens omsättning.  Kjell Andersson, vd i SLF, betonar att framtiden för branschen mycket handlar om samarbetet mellan företagen och sjukvården.  - Det är grundläggande och det vore mycket negativt för alla om samarbetet skjuts i sank. Därför har det varit viktigt att ta fram tydliga spelregler för samarbetet. Vi har fått bra gensvar både från vården och från medlemmarna på vår nya affärskod som betonar tydligheten i samarbetet, säger han.  Kjell Andersson är optimist när det gäller branschens framtid.  - Sjukvården är en tillväxtbransch. Det finns ett starkt folkligt stöd för att sjukvården ska få mer resurser. Om så sker finns därmed också växande möjligheter för medicinsk teknik, säger han.  Men det är inte självklart att vinsterna från en ökande försäljning av medicinsk teknik stannar kvar i Sverige och resulterar i fortsatt forskning, produktutveckling och produktion, anser Kjell Andersson.  - Det hör samman med hur politiken och ansvariga myndigheter hanterar frågorna, säger han.  Han berättar att han nyligen hade ett samtal med Lars-Olof Peterson, som är Sverigechef för S:t Jude Medical i Järfälla utanför Stockholm.  - Hög sjukfrånvaro och kort årsarbetstid kan vara skäl för att de amerikanska ägarna i framtiden inte utökar produktionen vid den svenska fabriken utan i stället väljer fabriker i Kalifornien eller Puerto Rico, säger Kjell Andersson.  Han är också bekymrad över att en del företag valt att flytta ut kliniska prövningar till andra länder.  - Risken är stor att nästa steg blir att även utveckling och produktion flyttar ut, eller att Sverige inte längre är ett alternativ för företagen.  En anledning till att företagen väljer bort Sverige kan vara tudelningen av myndighetsansvaret för medicinsk teknik, enligt Kjell Andersson.  Läkemedelsverket svarar för produktsäkerheten medan Socialstyrelsen svarar för problem i hanteringen av tekniken.  - Detta leder till krångel och risk att myndigheterna bollar frågorna mellan sig i ett slags svartepetterspel. Jag önskar att man samlar myndighetsansvaret igen. Åtminstone borde man inrätta en gemensam ledningsgrupp för medicinteknik, säger Kjell Andersson.  Många av de faktorer som avgör framtiden för den svenska medicinteknikindustrin är generella. Utbildning är en sådan. För att upprätthålla en hög klass på den medicintekniska forskningen räcker det inte med att de högre teknikutbildningarna har hög kvalitet. Tillståndet på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna påverkar också helhetsbilden. Liksom att den grundläggande skolutbildningen ger en bra grund för högre teknisk och medicinsk utbildning.  - Jämfört med de flesta andra länder satsar Sverige lite på utbildning, vilket ger en långsiktig risk för en utarmad medicinteknik. Jag skulle vilja se en utveckling som på Irland. Där har man med en riktad satsning på tio år lyckats bygga upp en medicinteknisk industri som gått från i princip noll till 25 000 anställda, det vill säga mer än dubbelt så många som i Sverige, säger Kjell Andersson.  Även företagens ledningar lyfter fram utbildningsfrågorna. Stephan Philipson, marknadschef för Astra Tech i Göteborg, oroas av polariseringen i debatten om den vidareutbildning av läkare och sjuksköterskor som under lång tid bekostats av företag inom läkemedel och medicinsk teknik.  - Det är märkligt att man aldrig för fram de goda sidorna hos denna utbildning. Ett djupt och nära samarbete mellan vården och företagen är en förutsättning för de framgångar svensk medicinteknik hittills haft, säger han.  Stephan Philipson välkomnar ett större engagemang för utbildningsfrågorna från landsting och kommuner.  - Kanske skulle vi till och med kunna få branschrelaterade utbildningar så småningom. Det skulle definitivt gagna alla parter, säger han.  Ett viktigt område för utbildningssatsningar rör egenvården. Allt större ansvar för rehabilitering efter sjukdom och vård av äldre läggs på patienterna själva och deras anhöriga.  Problemet är att de ofta tvingas in i detta utan bra förutsättningar att klara av det, enligt Stephan Philipson.  - Tyvärr är besparingar ofta den enda drivkraften i denna utveckling. Men då missar man det medicinska perspektivet, till exempel risken för infektioner. Det räcker inte att lämna över en internetadress till patienter och anhöriga. Det krävs mycket bättre vårdprogram för att en ökad egenvård inte ska sänka patienternas livskvalitet, säger han.  Stephan Philipson bävar för en framtid där vården släpper sitt ansvar, eftersom det skulle gynna utvecklingen av oseriösa internetdoktorer.  - Än värre blir det om vi ska sköta diagnostiken med hemtester och sedan köpa läkemedlen på Ica, säger han.  Sverige hör till de länder som kommit längst med att införa IT i de flesta moment av sjukvården. Och det är i informationstekniken framtiden ligger för medicinteknikbranschen.  Det hävdar Ulf Troedsson, chef för Siemens Medical Solutions. Han har tidigare även varit ordförande i SLF.  Det som förr var medicinsk teknik i traditionell mening handlar i dag mest om datorer och IT. Ulf Troedsson konstaterar att det knappast längre är meningsfullt att skilja på medicinsk teknik och medicinsk informationsteknik. För varje år blir integrationen allt mer tydlig.  - Nästa steg i utvecklingen är att knyta samman all elektronisk information om en patient och ett vårdtillfälle - så som processindustrin redan gjort, fortsätter Ulf Troedsson.  En av Siemens strategiskt viktigaste satsningar just nu är informationssystemet Soarian. Det är ett system som gör det möjligt att att föra samman information som tidigare varit utspridd på flera olika vårdinformationssystem, exempelvis journaler av olika slag. Tanken är att all information om en patient ska samlas i en enda journal som täcker en persons/patients samtliga sjukvårdskontakter i ett helt landsting eller region.  Grunden i systemet kan kompletteras med moduler för olika inriktningar, till exempel kardiologi eller operationsplanering.  - Det viktiga är att vi samlar information från både primärvård och slutenvård, säger Ulf Troedsson.  Siemens har på några få år kraftigt expanderat den enhet i Göteborg som har huvudansvaret för den europeiska utvecklingen av Soarian.  Ett skäl är, förklarar Ulf Troedsson, att svensk sjukvård ligger i frontlinjen när det gäller att införa IT i sjukvården. Ett annat är att uppbrottet från en gammal sjukvårdsstruktur går snabbare här än i övriga Europa.  - Inget annat land har minskat antalet akutplatser på sjukhusen lika mycket och inget land har i lika hög grad förändrat karaktären på vården, till exempel gjort om akutsjukhus till specialistsjukhus. Därför erbjuder den svenska sjukvården en bra miljö att utveckla dessa nya tillämpningar i, säger Ulf Troedsson.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev