Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fysioterapi

Handikapp hinder för att få del av vårdgaranti

Publicerad: 25 oktober 2005, 12:18

Vårdgarantin kommer inte att fungera för patienter med funktionshinder, varnar flera företrädare för landets barn- och vuxenhabiliteringar.


- Garantin är ett slag i luften, säger Maritha Sundberg, chef för vuxenhabiliteringen i Landstinget i Värmland.

Nästa vecka är det premiär för den nationella vårdgarantin som ska garantera alla patienter i Sverige behandling inom tre månader. Om behandlingen inte kan ske inom det egna landstinget ska patienten erbjudas vård i annat landsting. Men enligt flera chefer inom barn- och vuxenhabiliteringen kommer det bli svårt att tillämpa vårdgarantin på patienter med psykiska och fysiska funktionshinder.

- Det är ingen garanti eftersom det inte finns några alternativ. En höftledsoperation kan man ju köpa någon annanstans - men inom habiliteringen kan vi inte flytta patienter runt på det sättet, säger Kaj   Nylund, chef för vuxenhabiliteringen i Landstinget i Jönköpings län.

Han får medhåll från Gunnel Haglund, verksamhetschef för barn- och vuxenhabiliteringen i Landstinget i Uppsala län.

- Vardagshabiliteringen måste ske i närmiljön, det kan vara åtgärder som löper över flera år och man är helt beroende av det nätverk som finns kring patienten. Ett barn med autism kan till exempel behöva 20-25 timmars träning per vecka under ett par år. Och någon som har fått en hjärnskada kan ha tio olika assistenter som är inblandade i habiliteringen, säger hon.

Svårt att skicka patienter  I dagsläget har flera landsting mer än tre månaders kö till en rad habiliteringsinsatser. Det kan bland annat röra sig om behandling av sjukgymnast, behandling av arbetsterapeut, utprovning av hjälpmedel och samtal med en psykolog eller kurator. Det område där många landsting har längst köer är till utredning och behandling av neuropsykiatriska diagnoser som Aspergers syndrom, adhd och damp.

- Vi har väntetider på sex månader och kommer inte att klara vårdgarantin inom det egna landstinget. Men rent praktiskt kan jag inte se hur vi skulle kunna skicka patienterna någon annanstans heller, säger Maritha Sundberg i Värmland.

Det finns också en stark oro för att vårdgarantin kommer att leda till att landstingen prioriterar sådant som är lätt att mäta, till exempel operationer, medan verksamheter som är svårare att mäta trängs ut.

- Det finns en risk för att vårdgarantin kommer att påverka habiliteringen negativt. Dessutom handlar det ju om patientgrupper som har svårt att föra sin egen talan  - inte resursstarka personer som har för vana att kräva sin rätt, säger Kaj Nylund.

Habiliteringen ska omfattas  Bland cheferna inom habiliteringen finns en osäkerhet om vad som egentligen omfattas av vårdgarantin. Men enligt Roger Molin, biträdande avdelningschef vid avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, är garantin generell och gäller därmed behandlingar inom alla verksamheter.

- Själva överenskommelsen innehåller inte många rader text och lämnar ju en del preciseringar kvar. Men habiliteringen är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av tidsgränserna i vårdgarantin, säger Roger Molin.

Men hur ska man gå tillväga inom verksamheter där det är svårt att hänvisa patienter till andra landsting?

- Jag har svårt att bedöma habiliteringsverksamheternas förutsättningar att leva upp till vårdgarantin. Men huvudlösningen på vårdgarantin är inte att skicka patienter mellan landstingen - det handlar snarare om att organisera sjukvården så att landstingen kan erbjuda kortare väntetider än tre månader överallt, säger Roger Molin.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev