Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fysioterapi

Matematisk modell för diagnos av whiplashskada

Publicerad: 22 Augusti 2002, 10:57

I ett samarbetsprojekt mellan rehabiliteringsmedicinska kliniken och avdelningen för medicinsk teknik och informatik, MTI, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå har man tagit första steget till en metod att diagnostisera whiplash. Man har mätt och jämfört olika parametrar när patienten fått utföra upprepade huvudrörelser. Resultaten har legat till grund för en matematisk beräkningsmodell som ska fungera som beslutsstöd för läkaren.


I studien har man undersökt 55 patienter med konstaterade whiplashskador och jämfört dem med en kontrollgrupp bestående av 20 friska personer. Den beräkningsmodell som forskarna tagit fram utgående från sina mätningar gav 89 procent korrekta resultat i gruppen med whiplashskador och 84 procent korrekta resultat i kontrollgruppen.  - Det måste betraktas som ett bra resultat. Meningen är ju att läkaren ska använda resultatet från mätningen som en del av den totala bedömningen av patienten, säger Ylva Sterner, sjukgymnast och läkare med specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin.

Ylva Sterner är den som initierat studien tillsammans med Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare på smärt- och rehabiliteringscentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.  Man räknar med att 1500 till 2000 personer varje år drabbas av skador som orsakats av whiplashtrauma, så kallade Whiplash Associated Disorders, Wad, i samband med trafikolyckor. Vävnader som ofta skadas är muskler, ligament och ledkapslar, och mer sällsynt även nerver och centrala nervsystemet och ger patienten mer eller mindre allvarliga besvär.  De flesta blir fullt återställda inom några månader medan en grupp patienter drabbas av bestående men.  - Enligt försäkringsbolagens statistik är det 2-5 procent som får så allvarliga men att de blir sjukskrivna, men man räknar med att ytterligare 20 procent har besvär av något slag. Det är ju en gråzon man rör sig i när man ska avgöra hur ont man har, menar Ylva Sterner.  Problemet är att vanlig bilddiagnostik oftast inte kan visa om patienten har en whiplashskada eller ej. Bara i undantagsfall går det att med hjälp av röntgen och MR upptäcka förändringar som har orsakats av traumat.  Dessutom har en del patienter ingen objektiv förändring i form av rörelseinskränkningar men söker ändå hjälp. Det innebär att många patienter drabbas dubbelt, eftersom försäkringsbolagen inte betalar ut ersättning innan utredningen fastställt orsakssambandet till invaliditeten.  Den mätuppställning som forskarna använt sig av består av en ljustavla med fyra olika riktningar som anges med pilar (se illustration). Patienten får en bandad instruktion att vrida huvudet så snabbt och så långt som möjligt åt det håll pilen anger. Vid varje vridning mäts reaktionstid och rörelsens hastighet och omfång. En mätning omfattar tjugo slumpvisa pilriktningar.  - Det finns mycket dokumentation inom området, men teorierna går isär om vilka parametrar som man ska mäta för att kunna ställa korrekt diagnos. Många utgår från någon form av rörelseanalys, men om man ska mäta reaktionstid, rörelseomfång eller rörelsehastighet är man oeniga om, säger Helena Grip, civilingenjör vid avdelningen för medicinsk teknik och informatik, MTI, och en av de forskare som genomfört studien.  - Vi bestämde oss för en matematisk modell som tar hänsyn till samtliga parametrar. Vi bearbetade primära mätresultat med hjälp av ett så kallat neuralt nätverk, det vill säga ett dataprogram som är speciellt utvecklat att känna igen ett matematiskt mönster.  - Det innebär att om man matar in ett antal mätvärden som är karaktäristiska för en whiplashpatient, så kan man träna det neurala nätverket att avgöra om ett annat mätvärde kommer från en frisk person eller från en med whiplashskada, säger Helena Grip.  I forskargruppen ser man studien som ett första steg mot en kliniskt fungerande diagnosmetod.  - Jag uppskattar att det tar ytterligare några år innan vi är klara. Vi behöver till exempel genomföra mätningar med andra typer av kontrollgrupper, med symtom som kan förväxlas med whiplashskada, säger Helena Grip.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev