Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fysioterapi

Neurologiskt sjuka får lite rehab

Publicerad: 5 December 2007, 09:43

Neurologiskt sjuka får lite rehab

Foto: Vid Neurorehab Sävar i Västerbotten får patienterna tidigt träffa andra i samma situation. – De blir sin egen motor, säger avdelningschef Gunilla Janzén. Foto: Johan Gunséus

Patienter med neurologiska sjukdomar får inte den rehabilitering som de behöver. Var tredje patient får ingen rehabilitering alls.


Ämnen i artikeln:

Rehabilitering

Omkring en halv miljon svenskar lever med neurologiska sjukdomar som MS och parkinson. Varje år insjuknar 40 000 nya. Trots att det är en stor patientgrupp där rehabilitering kan vara avgörande för exempelvis möjligheten att kunna arbeta, blir många utan. Det visar en undersökning från Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, som presenteras vid en konferens på fredag, den 7 december.

Av 911 svarande medlemmar upp­gav var tredje att de inte får någon rehabilitering alls. Lika många anser sig behöva mer än vad de får. Trots att man har rätt till en rehabiliteringsplan enligt lag, får bara 12 procent en sådan.

Ser resursbrist som en orsak
Resultaten är en varningsklocka, i synnerhet för den stora grupp som har MS. Det anser Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Rehabcenter Lund-Orup.

– Det finns betydligt mer att göra som patienterna skulle ha nytta av. Det är naturligt att vilja ha mer, men detta speglar reella brister och behov, säger han.

Jan Lexell anger flera orsaker till att så många patienter inte får tillräcklig rehabilitering.

» Resursbrist. Det avsätts inte proportionellt lika mycket pengar till rehabilitering som till exempelvis akut­­­sjukvård.
» Dålig kunskap. Varken patienter eller vårdanställda vet alltid vad rehabilitering faktiskt är och vad som fungerar.
» Låg status. Hos vårdpersonal finns en uppgiven känsla av att detta är en patientgrupp där det inte går att göra så mycket. Intresset är inte heller så stort bland blivande läkare.

– Alla som behöver till exempel rullstol får det, men detta handlar om så mycket mer. Varje person med funktionshinder ska få träffa kompetent rehabpersonal som kan bedöma vilka åtgärder som behövs, säger Jan Lexell.

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader i landet. Svensk mästare på rehabiliteringsplaner är Västerbottens  läns lands­ting. Där får 34 procent av patienterna en sådan, jämfört med 5-6 procent på många andra ställen. Gunilla Janzén är avdelningschef på Neurorehab Sävar vid rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och menar att resultaten är frukten av långt och hårt arbete.

– Vi har länge kartlagt patienterna utifrån den internationella klassifikationen för funktionshinder. Tillsammans lägger vi upp kort- och långsiktiga mål som byggs på varandra, till exempel att bara kunna ta sig ut till brevlådan och hämta posten.

Olikheter visar på dold resurs
MS-patienter får tidigt träffa andra i samma situation och lära känna sin sjukdom och förstå vad man själv kan göra.

– Kraftsamlingen i inlednings­skedet gör att de blir sin egen motor och vet vart de sedan ska vända sig i olika lägen, som under skov, säger Gunilla Janzén.

Skillnaderna i landet tyder på att det finns en dold behandlingsresurs som inte utnyttjas, menar Lasse Winborg, projektledare på NHR.

– Uppenbarligen går det att få rehabilitering, som ofta är den mest värde­fulla behandlingen och det enda som verkligen hjälper, säger han.

Vems fel är det att många blir utan?

– Av dem som inte ansökt om rehabilitering uppges brist på information. Andra har sökt men nekats på grund av ekonomiska skäl.

På NHR tycker man att både den gamla och nya regeringen försummat deras medlemmar. Tidigare genom att förtidspensionera människor som med rätt hjälp skulle kunna jobba åtminstone delvis. Och nu genom att regeringspartiernas förslag om en rehabiliteringsgaranti bara omfattar de som fortfarande har kontakt med arbetslivet.

Socialstyrelsen har tillsyns­ansvar för den rehabilitering som ryms inom hälso- och sjukvården. Olivia Wigzell, chef för analysavdelningen, bekräftar att det finns alltför stora skillnader i landet och att detta är ett område som måste belysas. Nästa år ingår rehabilitering som en av myndighetens satsningar, även om inga konkreta planer är klara ännu.

Ekonomi var oftast hindret

Undersökningen från Neurologiskt handikappades riksförbund ger ytterligare kunskap om situationen för patienter med neurologisk sjukdom.
» De flesta som har nekats rehabilitering uppger ekonomiska skäl som orsak. Ett fåtal anser att det är läkarnas fel.
» Sjukgymnastik, sammanhållen intensiv rehabilitering och kognitiv träning saknas mest.
» 80 procent av de svarande är nöjda när de väl får rehabilitering.

Ämnen i artikeln:

Rehabilitering

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev