Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal Hälsa

500 patienter nattetid - på en sjuksköterska

Publicerad: 14 April 2004, 11:37

En sjuksköterskas patientansvar inom äldrevården kan dagtid skifta från 13 upp till 111 patienter, beroende på var han eller hon arbetar. Nattetid kan en enda sjuksköterska ha ansvar för 500 patienter. Det visar en ny undersökning.


Hur många patienter en sjuksköterska har ansvar för skiftar rejält kommunerna emellan. Det visar den enkätundersökning som gjorts i samtliga 44 kommuner i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland och som Socialstyrelsen presenterar i den kommande rapporten Kommunernas hälso- och sjukvård inorra regionen 2003.  Störst antal patienter att ansvara för under dagtid har en sjuksköterska i Dorotea kommun, 111 patienter. Den sjuksköterska som har ansvar för det lägsta antal patienter, 13 stycken, arbetar inom Kalix kommun.  "Kan riskera patientsäkerheten"  Även nattetid är variationerna mellan de granskade kommunerna stora. Som lägst har en sjuksköterska ansvaret för 45 patienter, vilket uppges från flera av kommunerna, medan det fanns en sjuksköterska i Sundsvall som ansvarade för hela 500 patienter.  En majoritet, 77 procent, av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna som besvarat enkäten anser ändå att sjukskötersketätheten är "tillfredställande" under dagtid. 48 procent anser att den är tillfredställande under nattetid.  - En sjuksköterska med ett så stort ansvarsområde som 500 patienter kan rimligen inte ta eget personligt ansvar. Han eller hon fungerar då som konsult åt undersköterskor och vårdbiträden. Något som kan riskera patientsäkerheten, säger Inga-Märta Forsström, handläggare på Socialstyrelsens tillsynsenhet i Umeå.  Socialstyrelsens rapport innehåller också en del som bygger på tillsynsbesök som tillsynsenheten i Umeå gjort tillsammans med länsstyrelserna i norra Sverige. Inte en enda av de 17 kommuner som granskades levde upp till kraven i Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift från 1996. Enligt föreskrifterna ska sjukvården bland annat sätta upp tydliga och mätbara mål, samt ha dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i vården styrs.  Trots detta saknades uppföljningsbara mål för hälso- och sjukvården helt i elva av de granskade kommunerna.  Stora brister i vårdplaneringen  - Det finns visserligen ambitioner att göra ett kvalitetsarbete, men att få detta systematiskt och förankrat verkar ta tid. Vad gäller målen är det politikernas uppgift att ge hälso- och sjukvården tydligare mål än bara "vi ska ha en god och säker vård", säger Inga-Märta Forsström.  Socialstyrelsen fann även stora brister i vårdplaneringen i de 17 kommunerna. Det innebär att det finns brister när det gäller individuella vårdplaner för patienterna och att olika personalkategorier inte samarbetar för att ge en så god vård som möjligt. "Socialstyrelsen anser att utebliven vårdplanering är en allvarlig kvalitetsbrist som kan medföra betydande risker för patientsäkerheten inom äldrevården", skriver Socialstyrelsen i den nya rapporten.  Vidare kritiseras 9 av de 17 granskade kommunerna för bristande tillgänglighet på sjuksköterskor under kvällar, helger och nätter.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev