Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal Hälsa

Fler allmänläkartjänster sedan vårdvalet införts

Publicerad: 21 maj 2008, 07:08

Allmänläkarna har blivit fler i Landstinget Halland. Sedan vård­valet infördes har antalet tjänster stigit med nästan 14 procent.


I januari 2006, ett år innan vårdvalet startade, fanns det 179 allmänläkartjänster i Landstinget Halland. Två år senare har antalet stigit till 203,5.

Benny Ståhlberg, tidigare ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen, kan inte komma på någon annan period i svensk primärvård då antalet allmänläkare har ökat så mycket.

– Det är oerhört positivt för sjukvården och inte minst för patienterna, säger Benny Ståhlberg.

Om ökningen verkligen går att härröra från vårdvalet, och man drar det i sin förlängning, skulle det kunna innebära att det blir fler allmänläkare för Sverige som helhet, anser han.

– Då får vi slut på strukturproblematiken och skapar en första linjens sjukvård med allmänläkare som kan hantera väldigt mycket.

Fler psykologer och dietister

Från landstingets sida räknar man inte just antalet allmänläkartjänster. Däremot konstaterar ekonomi­direktör Anette Henriksson att andra yrkesgrupper inom vården har vuxit sedan vårdvalet infördes och antalet vårdcentraler ökade. Psykologer, dietister, psykoterapeuter och naprapater är några exempel.

– Våra förtroendevalda ville skapa högre tillgänglighet och vård med hög kvalitet nära invånarna. Sedan släppte vi lös kreativiteten och överlät åt verksamheterna att avgöra vilka kompetenser de behöver, säger Anette Henriksson.

Siffrorna över allmänläkartjänster i januari 2006 respektive 2008 har tagits fram på uppdrag av Dagens Medicin. Statistiken visar bara antalet tjänster, inte hur många personer som jobbar som allmänläkare. Uppgifterna avser tjänster på minst halvtid vid landstingets vårdcentraler och hos de privata vårdcentraler som ingår i vårdval Halland.

Allmänläkare som går på nationella taxan har inte räknats med. Inte heller hyrläkare och vikarier som har jobbat kortare tid än sex månader.

Landstingets bedömning är ändå att utbudet av allmänläkare samman­taget har ökat. Exempelvis innebär Capios storsatsning i Halmstad och den nystartade Tudorkliniken att nya allmänläkare har rekryterats.

Nya specialister i primärvård

Martin Rosengren, verksamhetschef på Viktoriakliniken i Halmstad, är kluven. Å ena sidan tycker han att det är bra att primärvården stärks. Å andra sidan finns det inte obegränsat med patienter för alla.

– Det blir en del negativa konsekvenser. Vissa enheter går inte så bra, säger han.

Som Dagens Medicin tidigare rapporterat har mycket riktigt skillnaden mellan rika och fattiga vårdcentraler ökat, se nr 13/08.

Vårdvalet har också inneburit att den halländska primärvården har fått in en mängd nya läkarspecialiteter.

Allmänmedicinen, som tidigare nästan hade monopol, har nu fått sällskap av exempelvis barnmedicin, ortopedi och psykiatri. De flesta nytillkomna specialister var redan verksamma i Halland men några har rekryterats från exempelvis Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev