Kostnader får kommuner att prioritera bort NPÖ

Färre än en av tio kommuner matar in information i nationella patientjournalsystemet NPÖ. Ingen av de privata vårdgivarna producerar uppgifter i systemet. Det visar Socialstyrelsens senaste rapport om utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna.   

– Jag tror att den främsta förklaringen handlar om prioritering och att kommunerna har svårt att motivera nyttan eftersom det är en kostnad förknippad med att ansluta sig som producent, det vill säga visa upp information, säger Maria Pettersson, enhetschef på Inera, som ansvarar för utvecklingen och driften av NPÖ och som sedan den 24 mars ägs av Sveriges Kommuner och Landsting.  

Nationell patientöversikt, NPÖ, som lanserades 2008, samordnar bland annat patientjournaler från olika vårdgivare och är en viktig del i regeringens e-hälsostrategi. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal hos en vårdgivare kan i NPÖ läsa andra vårdgivares journaler om gemensamma patienter, under förutsättning att patienten ger sitt samtycke.   

I Socialstyrelsens senaste enkätundersökning har cirka 90 procent av kommunerna svarat att de har anslutit sina verksamhet till NPÖ, så att de kan ta del av andra vårdgivares journaluppgifter. Men endast 22 kommuner, eller 8 procent, av landets 290 kommuner är producenter i NPÖ, det vill säga har möjlighet att dela med sig av sina journaluppgifter.   

Hur mycket det kan kosta för en kommun att ansluta sig som producent i NPÖ vet inte Inera. Kostnaden varierar beroende på bland annat tekniska förutsättningar.  

I en artikel tidningen i Dagens Samhälle säger Carina Hellström, som representerar kommunerna i Jönköpings län i landstingets e-hälsoråd och är med i förvaltningsgruppen för NPÖ, att kommunerna ofta är beroende av sina IT-leverantörer för att komma vidare med NPÖ-implementeringen.  

Under hösten kommer Inera tillsammans med SKL och kommunerna att göra en kraftsamling och arrangera en nationell konferens för att öka anslutningstakten till NPÖ, också när det gäller att visa information i systemet.   

– Varken vi, SKL eller staten kan tvinga kommunerna att bli producenter i NPÖ. Kommunerna använder i dag tjänsten främst för att läsa patientinformation från landstingen, till exempel om vad som hände patienten under en sjukhusvistelse, säger Maria Pettersson.  

Socialstyrelsens rapport ”E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017” visar att antalet unika användare av NPÖ i kommunerna har ökat till 11 308 i februari 2017, från 6 822 användare samma månad 2016. Det totala antalet sjuksköterskor i kommunerna var cirka 17 500 i november 2014, av dem jobbade runt 14 300 inom äldreomsorgen, enligt Socialstyrelsen.