Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal Hälsa

Kostnader för hyrpersonal ökade i många landsting

Publicerad: 16 september 2003, 11:40

I minst tio landsting steg kostnaden för inhyrd personal första halvåret i år jämfört med motsvarande period ifjol. I sex landsting gick utvecklingen dock åt motsatt håll, visar en enkätundersöking som Dagens Medicin har gjort.


I våras presenterade Landstingsförbundet en ny rapport om sjukvårdshuvudmännens inhyrning av hyrläkare, se Dagens Medicin nr 11/03. Den visade att under 2002 steg kostnaden för inhyrning av läkare i sex av sju granskade landsting. I samband med rapporten kom ett uttalande från eniga landstingsdirektörer om att minska beroendet av stafettläkare. En översyn av inhyrning av sjuksköterskor är också på gång.  Stor minskning i Västerbotten  Men trots landstingens ambitioner att minska inhyrningen av personal, hade minst tio landsting högre kostnader för inhyrning första halvåret i år än januari till juni 2002, visar Dagens Medicins kartläggning. Minst sex landsting, nämligen Halland, Skåne, Uppsala, Västerbotten, Örebro och Östergötland, lyckades i stället minska kostnaderna. I Västerbotten och Östergötland handlar det dessutom om stora minskningar, med 55 respektive 48 procent.  Sex landsting har inte kunnat lämna halvårssiffror för ett eller båda åren. Landstinget i Värmland räknar dock med att nivån är ungefär densamma som i fjol, och Landstinget Sörmland räknas in bland de tio som bedömer att kostnaderna till och med juni månad var lite högre 2003 än 2002.  Håller på att se över strukturen  De landsting som ökade sina kostnader för hyrpersonal allra mest jämfört med i fjol är Landstinget Gävleborg, med en ökning från 34 till 66 miljoner, och Landstinget Västmanland, som hyrde in personal för knappt 15 miljoner kronor första halvåret i år, mot drygt 8 miljoner kronor samma period i fjol.  På sjukhussidan i Västmanland har kostnaderna för hyrpersonal mer än fördubblats, konstaterar Kerstin Lingebrant, personalchef inom landstingets sjukhusförvaltning. Det beror till stor del på inhyrning av sjuksköterskor nattetid.  - Vad vi tror att det handlar om är att personalen är så trött att den inte längre vill gå in och jobba, utan att man blir tvingad till att ta in annan personal - men vi är inte färdiga med analysen än, säger Kerstin Lingebrant.  Strukturen för sjukvården i Västmanland håller på att ses över, vilket enligt Kerstin Lingebrant kommer att leda till övertalighet och omflyttningar av personal.  - Har vi övertalig personal kommer vi naturligtvis inte att jobba med bemanningsföretag, säger hon.  Semesterperioden flöt bättre  Rune Lejon är personaldirektör vid Landstinget Halland, som tvärtom har minskat sina kostnader för inhyrning.  - Det handlar väl dels om en allmän restriktivitet, dels har väl vissa primärvårdsområden kunnat rekrytera en del - men det där går ju lite fram och tillbaks, säger Rune Lejon.  Alla sjukvårdshuvudmän utom Gotlands kommun har besvarat Dagens Medicins frågor. Samtliga vill minska inhyrningen och pekar på kostnaderna som åtminstone ett av skälen. Många anser också att fast personal ger bättre kontinuitet, kvalitet och arbetsmiljö. I Norrbottens läns landsting konstaterar dock personalchef Bo Nilsson att en ökad inhyrning den här sommaren gjorde att semesterperioden förflöt bättre än på flera år.  Enkäten visar också att det i första hand är läkare som landstingen hyr in och att hälften av landstingen har kartlagt eller planerar att kartlägga anställdas bisysslor.  Flera landsting har sedan halvårsskiftet infört eller är på väg att införa nya begränsningar för inhyrning. Dit hör Landstinget Gävleborg, det landsting som hade ökat sina kostnader allra mest första halvåret i år jämfört med de första sex månaderna i fjol.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev