Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal Hälsa

Långsam förändring från deltid till heltid

Publicerad: 18 Juni 2008, 10:25

Att göra om sjukvårdens många deltider till heltids­tjänster går långsamt, trots de nya striktare a-kasse­reglerna. Utom i Dalarna. Där blir Kommunals medlemmar först med ett avtal som ger rätt till heltid.


Frågan om ofrivillig deltid har länge varit en hjärtefråga för fackförbundet Kommunal och har också berört relativt många av Vårdförbundets medlemmar.

På central nivå är fack och arbets­givare överens om att heltidsanställningar är det bästa, förklarar Lars-Ove Brander, handläggare vid avdelningen för arbetsgivarpolitik vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Dels handlar det ju om generationsväxlingen i kommuner och landsting, som gör det viktigt att kunna erbjuda attraktiva anställningar. Sedan finns det också verksamhetsmässiga fördelar med att kunna erbjuda heltider. Man får bättre kontinuitet och bättre utväxling på kompetensutveckling.

Att många arbetsgivare trots detta inte erbjuder heltider ser han flera förklaringar till.

– De traditionella schemana bygger på x antal deltider och om de ska göras om för att passa färre personer som jobbar heltid måste man lägga ut tiden på ett annat sätt. Det påverkar också dem som redan jobbar heltid och det är inte alltid förändringar i schemat mottas positivt.

Vissa arbetsgivare tycker förstås att det är bekvämt att ha flera deltidsanställda att pussla med.

– Sedan tror jag att det finns en solidaritetstanke, att det är bättre att dela på det begränsade jobbet som finns. Centralt är vi överens om att heltider är bäst, men lokalt blir det svårare, när en får sluta för att någon annan ska få heltid.

Tvärtemot vad många trodde så tycks dock inte trycket på arbetsgivarna att erbjuda heltid ha blivit så mycket större sedan det antal dagar som en deltidsarbetslös kan ”stämpla upp” till heltid minskades drastiskt i våras, se faktaruta. Åtminstone har SKL inte fått några sådana indikationer.

– Det har varit förvånansvärt lugnt. Jag trodde nog att många skulle höra av sig med frågor, men så har det inte blivit, säger Lars-Ove Brander.

Många projekt har genomförts för att få till stånd fler heltidstjänster, med varierande resultat.
Men i Dalarna tröttnade Kommunal på att vänta och gjorde en överenskommelse med det socialdemokratiska partidistriktet om att lokalt jobba för att införa rätt till heltid. Det har resulterat i ett lokalt kollektivavtal som nyligen har trätt i kraft i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Förhandlingar pågår just nu i Landstinget Dalarna, där avtalet väntas träda i kraft före eller direkt efter sommaren, samt i flera kommuner i länet.

Avtalet innebär bland annat att alla nyanställningar och alla återbesättningar av tjänster som är tillsvidareanställningar ska vara på heltid.

Också den som själv vill arbeta deltid ska ha en heltidsanställning i botten, förklarar Hans Unander, ordförande för Kommunal Dalarna.

– I dag har ju många mellan 50 och 99 procent och ska jaga timmar för att komma upp i en heltid. Nu vänder vi på det i stället. Det här tror jag är ett sätt att lösa problematiken långsiktigt.

En undersökning som Kommunal Dalarna gjorde för ungefär ett och ett halvt år sedan visade att man bara inom den egna avdelningen hade runt 1 500 deltidsarbetande medlemmar som ville gå upp i tid.

– Jag blev förbaskad och sade att nu får det vara nog. I våra yrken, som måste betraktas som låglöneyrken, handlar rätten till heltid om att man måste kunna leva på sin lön, men det är också en stor jämställdhetsfråga, säger Hans Unander.

– Om du jobbar på gatuförvaltningen och är karl så är det inga problem att få 100 procent, men inom vården blir det ofta 75 procent eller något liknande.

Yvonne Lipskog, sektions­ordförande för Kommunal på Falu lasarett, tycker att situationen när det gäller ofrivillig deltid har blivit bättre för de landstingsanställda medlemmarna. Ett samverkansavtal gör bland annat att timmar delas ut på fast anställda som vill gå upp i tid om en kollega blir föräldraledig.

Men även om situationen inom landstinget ser bättre ut än i kommunerna konstaterar hon att det fortfarande finns landstingsanställda medlemmar som inte får gå upp till heltid, trots att de vill.

– Jag tycker inte att man skulle behöva ha det problemet. Landstinget är en så stor arbetsgivare, så man borde kunna få komplettera upp på något annat ställe inom landstinget.

Nu hoppas Yvonne Lipskog att det lokala kollektivavtalet som ger rätt till heltid ska träda i kraft också i Landstinget Dalarna.

– Då får man i alla fall en uppfattning att arbetsgivare och politiker tar frågan på allvar. På vissa ställen hänvisar cheferna i dag fortfarande till ekonomin, de tycks tro att det är billigare med timvikarier än tills­vidareanställd personal.

Liksom Hans Unander tycker hon att rätten till heltid både handlar om att få en vettig ekonomi och om jämställdhet, men också om att få arbetet att fungera bra.

– Om du jobbar heltid kan du fördela arbetsuppgifterna på ett helt annat sätt än om du jobbar 75 procent eller ännu mindre. Du kan göra vissa arbetsuppgifter på tider när det är lugnare, arbetsbelastningen blir helt annorlunda. Annars slutar det lätt i sjukskrivningar.

Enligt statistik från SKL var förra året 34 procent av undersköterskor och vårdbiträden inom landstingen deltidsanställda. För sjuksköterskorna var motsvarande siffra 20 procent. Inom kommunerna var 51 procent av undersköterskorna och vårdbiträdena och 42 procent av sjuksköterskorna anställda på deltid.

– På det stora hela har det skett en stor förändring på de senaste tio åren, mot att man kan avgöra själv hur mycket man vill jobba, säger Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund.

Dit hoppas förstås också Kommunal Dalarna att nå för alla sina medlemmar. Men det nya kollektivavtalet gäller endast vid nyanställningar och återbesättningar av tjänster och ger alltså inte den som i dag är deltidsanställd någon automatisk rätt att få sin tjänst omvandlad till en heltid.

– Men det står i våra centrala avtal att man vid nyanställningar ska se över om det finns någon i organisationen som kan få heltid, säger Hans Unander.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev