Mannen smittades av Q-feber då han städade ladan

I mars 1997 remitterades en 52-årig man till infektionskliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Distriktsläkarens försök att bota honom hade misslyckats. Trots behandling med amoxicillin, ett något bredare antibiotikum, förvärrades mannens symtom. Med skyhög feber, stigande sänka, sprängande huvudvärk, muskelvärk och ljuskänslighet var han mycket illa däran.

Stefan Rustscheff, då ung underläkare, tog sig an patienten tillsammans med infektionsöverläkare Mikael Carlsson. De såg sig ställda inför ett riktigt detektivarbete.

- Våra tester hittade ingenting. Lungröntgen var normal, likaså EKG, urin- och blodanalyser. Inte heller odlingar från öron, näsa eller hals visade någonting onormalt. Samtidigt var patienten helt utslagen i 40-gradig feber med influensa­liknande symtom, trots att influensa­säsongen sedan länge var över, berättar Stefan Rustscheff, i dag överläkare i invärtes- och lungmedicin och chef för lungsektionen vid medicinkliniken på Värnamo sjukhus.

Städade bort 26 år gammalt hö  Först efter tre dagars nystande i anamnes och symtombild hittade läkarna en ledtråd att spinna vidare på. Det var redan utrett att patienten inte hade umgåtts med djur eller sjuka människor, blivit fästingbiten eller varit i några exotiska länder den senaste tiden.

Men nu framkom det att han två veckor före insjuknandet hade städat en lada ren från 26 år gammalt hö, indränkt i damm, mögel och djurspillning.

- Hans fru hade läst i Hemmets Veckotidning att man kunde få allergisk alveolit efter att ha jobbat med hö och det var när han frågade mig om det stämde som vi började misstänka någon typ av zoonos, säger Stefan Rustscheff.

Han och hans kolleger tog ­saken på allvar och började genast köra tester för olika slags djursmittor. De testade för leptospiros, brucellos, harpest samt för Q-feber, sjukdomar som kan föras över från djur till människa och ge influensaliknande symtom.

- Redan innan analyserna var klara satte vi in doxycyklinbehandling, ett antibiotikum som alla dessa zoonoser svarar på, berättar Stefan Rustscheff.

Och chansningen gick hem:

- Inom 24 timmar var patienten avsevärt förbättrad!

Första säkra fallet av svensk smitta  När laboratoriesvaren kom tillbaka fick Stefan Rustscheff sin andra lyckträff. Det var verkligen Q-feber patienten drabbats av.

Analyser av höet från ladan visade dessutom att det rörde sig om det första säkra fallet av inhemsk smitta.  Visserligen insjuknade en man i Sverige redan 1984, men han smittades efter att ha städat ur en källare där man sålde importerade, exotiska fåglar, som inte kunde uteslutas som smittkälla.

Dessutom har antikroppar mot Q-feber tidigare hittats hos bland annat fårfarmare på Gotland, men där finns inget känt fall av insjuknande.

Q-feber är en mycket smittsam sjukdom, som hittills återfunnits i över 60 länder. Mellan en och tio bakterier av arten Coxiella burnetii kan räcka för att infektera. Smittan sprids hos vilda djur via parasiter, som fästingar, och vidare till husdjur och boskap.

Djuren blir dock inte sjuka utan fungerar som värdar för bakterien. Men människan insjuknar, vanligen genom att inandas smittsamt damm som skapas i miljöer med spillning från infekterade djur.

Det var precis detta som skett i fallet med den 52-årige Värnamobon. Städningen av ladan väckte den smitta som slumrade i höet och fick bakterierna att virvla upp i luften.  Stefan Rustscheff har fortsatt att följa sin patient under flera år och har skrivit flera vetenskapliga artiklar om fallet.

Under det första året drabbades patienten av ett par följdsjukdomar, kraftig trötthet och känselbortfall i händer och fötter. Detta gick dock tillbaka och i dag är mannen helt återställd.

Stefan Rustscheff hoppas att hans ovanliga fallrapport ska bidra till problemlösning på infektionsområdet framöver.

- Jag hoppas att man som kliniker nu även ska tänka på denna udda sjukdom när man ställs inför en patient där något inte stämmer.