Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal Hälsa

Risk för misstag när specialister inte hinner granska bilder

Publicerad: 16 augusti 2006, 08:39

Den kraftigt ökande mängden bilder gör att det blir allt svårare att hinna med att eftergranska bilder på landets röntgenavdelningar. På Universitetssjukhuset Mas i Malmö innebär det att ST-läkare inte får alla sina utlåtanden granskade, trots att de inte färdiga specialister.


Det har funnits en lång tradition inom radiologin att eftergranska bilder för att minska risken för misstag. Men dagens moderna teknik har medfört en kraftig ökning av bildmängden på en röntgenavdelning. En datortomografi kan generera tusentals bilder. Det gör att det i dag inte längre är lika självklart som tidigare att eftergranska alla bilder.

En grupp som på grund av detta riskerar att komma i kläm är ST-läkarna. Ett viktigt moment i deras utbildning är att få res­pons på sina tolkningar av bilderna när en erfaren kollega gör sin eftergranskning.

- Eftergranskning är en säkerhetsfråga både för patienten och för oss yngre läkare som håller på att lära oss yrket, säger ST-läkaren Sophia Zackrisson, som fullgjort drygt hälften av sin ST-utbildning på diagnostiskt centrum för bild- och funktionsmedicin vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

- Det är en unik möjlighet som skiljer oss från andra specialiteter, fortsätter hon.

Det är under de sista åren av utbildningen som risken att göra misstag ökar, anser Sophia Zackrisson, som är ordförande i Ungt forum, en delförening inom Svensk förening för medicinsk radiologi.

- I början är det inget problem för då arbetar vi nära en erfaren kollega och allt dubbelkontrolleras. Men när du börjar arbeta mer självständigt så vill du inte störa någon med ett fall som du tror är helt normalt. Men det finns kanske något i bilden som du på grund av din bristande erfarenhet inte blir uppmärksam på, säger hon.

Sophia Zackrisson upplever att behovet av eftergranskning är särskilt stort efter en jour då många av patienterna är svårt sjuka.

Ett annat problem är signeringen av röntgenremissen. Tidigare framstod det tydligt om bilden hade eftergranskats eftersom det då fanns två signaturer på remissen. I det digitala systemet är det mer komplicerat att dubbelsignera vilket innebär att det   ibland inte görs, även om bilden är eftergranskad.

Dessutom sker en stor del av eftergranskningen vid ronderna. Även då slarvas det med dubbelsigneringen.

- En stor del av de bilder vi ST-läkare först tittar på hamnar på en rond, men bilderna får ingen riktig signering. Det finns bara en liten markering om vem som har hållit i ronden, men det behöver inte vara en garanti för att den personen verkligen har tittat på bilden, säger Sophia Zackrisson.

Hon anser att även om det inte finns några formella krav på att bilder ska eftergranskas så kan det ha betydelse vid en eventuell anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.

- Om det är två personer som tittat på bilden och inte upptäckt något signifikant så visar det att fallet är komplicerat, säger hon.

Varje år anmäls cirka 100 fall till HSAN som handlar om feltolkade röntgensvar. Det är bara en bråkdel av de uppskattningsvis 14 000 röntgensvar per år som innehåller signifikanta felbedömningar.

Siffran är osäker och bygger på antaganden. Men en nationell genomgång av cirka 40 000 undersökningar med frågeställningen "Djup ventrombos" visade på starkt skiftande diagnoser.

- Patienterna får olika diagnos beroende på vilket sjukhus de hamnar på. Resultatet visar på behovet av eftergranskning, säger Ola Björgell, ansvarig för studien.

Han är överläkare vid diagnostiskt centrum på Universitetssjukhuset Mas och studierektor för utbildningen av ST-läkare vid de opererande specialiteterna. Enligt honom måste behovet av eftergranskning vägas mot de produktionskrav som finns på röntgenavdelningarna.

- Vi måste prioritera vad vi ska göra. Utan att ha några siffror så uppfattar jag det som att det sker färre eftergranskningar i dag. ST-läkarna ser det som ett ganska stort problem och jag tycker personligen att allt som ST-läkare gör ska eftergranskas på något sätt, säger han.

Ola Björgell är medlem i den så kallade studierektorsgruppen som strävar efter att skapa en nationell samordning och förbättring av ST-utbildningen. Han anser att den stora variationen av hur eftergranskning sker måste minska.

- På vissa ställen eftergranskas allt och på andra inget. Det gör att en nationell samordning är viktig, dels ur patientsynpunkt, dels för att ST-läkarnas undervisning bör ha samma kvalitet oavsett vad de utbildar sig, säger han.

Vid röntgenavdelningen på  Helsingborgs lasarett förekom det tidigare att undersökningar som gjordes av ST-läkare under dagtid inte alltid eftergranskades, men avdelningen har nu ändrat sina rutiner.

- En erfaren specialist ansvarar dagtid för eftergranskning av ST-läkarnas undersökningar och bakjouren ansvarar för eftergranskning av alla undersökningar som ST-läkare gjort under jourtid, säger avdelningschef Jan Blond.

Till sin hjälp har läkarna ett särskilt datoriserat feedbacksystem som både ger specialisten möjlighet att kommentera ST-­läkarens svar, samt signera sitt utlåtande.

Peter Leander är verksamhetschef på diagnostiskt centrum på Universitetssjukhuset Mas. Han ser allvarligt på kritiken från avdelningens ST-läkare och menar att problemet måste åtgärdas.

- Vi får göra skriftliga PM om hur rondarbetet ska gå till och att allt ska signeras. Och så får vi ha en tydligare schemaläggning så att även de bilder som inte hamnar på en rond eftergranska. Därefter måste vi ta en seriös diskussion bland röntgenspecialisterna hur detta ska fungera, säger han.

Set Mattsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News