Svalt intresse för kliniska läkare i kommun

Det här berättade Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, som även håller på att utreda en ny äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Det var i den senare rollen som utredare, som hon nyligen deltog i ett dialogmöte arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Läs mer: Läkarstrategen jobbar utan medicinskt ansvar 

I möten som utredningen hittills haft om läkarresurser med bland annat experter, utförare och profession, är intresset svalt för att flytta huvudmannaskapet så att kommuner ska ha kliniska läkare. Utredningen ska däremot titta på hur man kan förbättra samarbetet mellan kommun och region, och se vad som kan göras för att förtydliga vad regionerna har för ansvar.

– Det är inget andrahandsansvar utan regionen har samma ansvar för god läkartillgång för personer som har vård och stöd från äldreomsorgen som den har för andra personer i samhället, sa Olivia Wigzell.  

Hon lyfte fram att det finns bra saker inom svensk äldreomsorg, till exempel när det gäller hälsofrämjande och att arbeta förebyggande. Det finns mer att göra men utgångsläget är bra, enligt Oliva Wigzell.

– Det är många, många fler svenska personer som anger att de har mindre begräsningar i vardagen till följd av funktionsnedsättningar i hög ålder än om man jämför med den genomsnittliga EU-medborgaren. När det kommer till hur många decennier av våra sista decennier som vi lever utan funktionsnedsättning, så ligger vi mycket bättre till än den gensnittliga EU-medborgaren, sa hon.

Läs mer: Munnen är intimare än att torka någon i rumpan 

Utredningen tittar även på hur äldreomsorgen jobbar personcentrerat. Begreppet är vanligt men hur det fungerar i praktiken är inte alltid solklart. 

– Man har kataloger av vilka insatser som man erbjuder inom äldreomsorgen i många kommuner, men man ska utgå från individens behov och inte vad man erbjuder för insats. Individen ska inte anpassas efter insats, utan det ska vara tvärtom. Det är det som är personcentrerat; att kunna fortsätta med sina rutiner och sin vardag i alla åldrar av livet i så stor utsträckning som möjligt, sa Olivia Wigzell. 

Hon tog också upp att det finns brister i hälso- och sjukvårduppdraget, till exempel när det gäller tillgång till kompetenser och kontinuitet. Det handlar i förlängningen om patientsäkerhet och kan för den enskilde handla om att man råkar ut för fallskada, trycksår eller undernäring. 

– När vi tittar på det här med strukturmått ser vi att variationerna är enorma. Det är 100 procent av alla som bedöms ha risk för det här i vissa kommuner, men det är noll procent i andra. Alla måste ha bra rutiner för att jobba med sådant för grupper som har hög risk, sa Olivia Wigzell. 

Utredningen ska vara klar senast den 30 juni 2022.