Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal Hälsa

”Syftet är att stimulera och motivera personalen till ökad fantasi”

Publicerad: 6 juli 2022, 13:18

Från vänster Kimmo Viljamaa, Johan Nyström, Carina Törnqvist, Håkan Minthon, Karin Sjölin, Marie Ternström och Maggie Andersson.

Foto: Bianca Sporrong

Almedalen. Ökad fantasi och bredare tankesätt är nyckel till en personcentrerad demensvård. Det är svaret från gänget bakom BPSD-registret.


Ämnen i artikeln:

DemensToppnyheterToppnyheter Kommunal HälsaJuli 2022

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som innehåller individbaserade uppgifter om behandling, problem, diagnos och resultat. BPSD står för Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och registret syftar till att minska förekomsten och allvarlighetsgraden av just BPSD. 

– Syftet är att stimulera och motivera personalen till ökad fantasi och förståelse för vad sjukdomen har ställt till med för skador i hjärnkontoret, och att det är orsaken till att de är i den här sitsen, säger registerhållare Moa Vibom. 

Vidare menar Moa Vibom att det traditionellt sätt finns en idé om att demens är något som ”man fått” och att symtomen – som exempelvis kan visas genom aggressivitet är något riktat mot en speciell person snarare än just symtom på en sjukdom. 

Det praktiska arbetet går ut på att kartlägga symtomen och tänkbara bakomliggande orsaker för att sedan nå fram till insatser för att åtgärda dessa. Det kan handla om allt från infektioner till fotografier på väggar, gardiner och sladdar som fladdar i vinden. 

Som ett första steg i processen görs en genomgång av patienten. Teamet runt personen börjar med att observera förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD med hjälp av NPI-NH skalan, Neuropsychiatric inventory scale – nursing home. Denna görs utifrån ett nuläge för att skapa en aktuell uppfattning av vad det kan finnas för orsaker till symtomen. Den största vinsten med registret beskriver Marie Ternström, fysioterapeut i Sandviken, som möjligheten att skapa en tydlig och objektiv bild av enskilda personers symtom. 

– Det blir helt individuellt. Det blir också i nuet, hur ser det ut i dag när vi gör den här startningen. Först får vi en god objektiv och validerad kartläggning av symtomen. Vi får ett gemensamt språk, alla i teamet vet vad det är den här personen lider av. Sedan får vi en plattform utgå ifrån och utreda vidare, säger hon. 

Registerhållare Moa Vibom.

Foto: Bianca Sporrong

Vidare görs en analys av möjliga orsaker till symtomen enligt en checklista i registret. När registreringen gjorts i samtliga steg kan personalen skriva ut en personrapport att använda i det dagliga omvårdnadsarbetet på enheten. 

Kimmo Viljamaa, arbetsterapeut, berättar att det i praktiken handlar om att hitta nya sätt att se på saker. Det kan exempelvis finnas saker i patientens rum som kan vara stressande, men som man endast kan se med huvudet på kudden i sängen och inte genom en snabb titt in i rummet. 

Håkan Minthon berättar om ett exempel där en patient berättade att rummet fylldes med änglar som flög förbi på kvällarna. Det visade sig vara nattpersonalens ljus från bilen som susade förbi fönstret när de kom till jobbet för kvällen. 

– Det de gjorde där var att se till att persiennerna var neddraga på kvällen och vände sängen. Sedan såg hon inte några änglar mer. Hon fick lugn och ro och kunde sova gott. 

Läs också: Sämre tillgång till läkare på äldreboenden 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-07-07

All kunskap om hur en demenssjuk person möter sin omgivning är mycket vunnet. Känner att vi personal behöver vara påhittiga lyhörda intresserade och framförallt uppmärksamma i hur allt hänger ihop för den som har en demensdiagnos.

Tack för en intressant artikel.

Marianne Kaskikallio

 

Bianca Sporrong

Webbredaktör

bianca.sporrong@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev