Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal Hälsa

Vården gör samma jobb som förr - fast billigare

Publicerad: 25 oktober 2005, 12:16

Produktiviteten i den svenska sjukvården ökar för första gången på 2000-talet. Det visar ännu opublicerad statistik från Sveriges Kommuner och Landsting.


Under 2004 lyckades de anställda inom sjukvården producera lika mycket sjukvård som året före, på samma gång som kostnaderna minskade. Det betyder att produktiviteten ökade.

- Kostnadsutvecklingen blev oväntat låg 2004. Samtidigt har vi inte sett någon tendens till att antalet vårdtillfällen eller antalet läkarbesök har minskat, snarare tvärtom. Det skulle sammantaget innebära ett intressant trendbrott för produktiviteten, säger Stefan Ackerby, biträdande avdelningschef vid avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Han betonar att den fullständiga statistiken över antalet vårdtillfällen under 2004 inte är helt klar. Därför kan man på SKL ännu inte säga exakt hur stor produktivitetsökningen blir.   Under 2004 minskade de totala kostnaderna i landstingen med 0,5 procent, vilket motsvarar cirka 900 miljoner kronor. Detta kan jämföras med de föregående åren, då landstingens kostnader i stället ökade med cirka 2 procent per år, ungefär 3,5 miljarder, samtidigt som antalet vårdtillfällen var i princip konstant. Produktiviteten i slutenvården, mätt som antalet vårdtillfällen justerade för vårdtyngd i förhållande till kostnaderna, beräknas ha minskat med cirka 10 procent mellan åren 2001-2003.

"Rätt rejäla ökningar"  I Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har man gjort egna beräkningar av produktivitetsutvecklingen. I Stockholm har produktiviteten beräknats för de landstingsdrivna sjukhusen samt den landstingsdrivna primärvården, geriatriken och psykiatriska sjukvården. Resultatet visar produktivitetsökningar på mellan 1 och 4 procent mellan 2003 och 2004.

- Det är rätt rejäla ökningar, men man ska ha i åtanke att produktiviteten föll de fyra fem föregående åren, säger Göran Stiernstedt, biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.

De främsta förklaringarna till den ökade produktiviteten är, enligt Göran Stiernstedt, personalminskningar samt ett nytt ersättningssystem inom primärvården som delvis är prestationsbaserat.

I Västra Götalandsregionen ökade produktiviteten vid sjukhusen med i genomsnitt 3 procent under 2004 jämfört med året före. Minskande kostnader i kombination med mer och tyngre vård förklarar uppgången.

Enligt Stefan Ackerby är landstingens beslut att få sina ekonomier i balans en viktig förklaring till kostnadsminskningen, som i sin tur lett till en produktivitetsökning. Under de första åren av 2000-talet drogs landstingssektorn med ökande underskott. Det var i denna krissituation som man i många landsting förstod att man måste ta tag i sina utgifter.

- Landstingspolitikerna insåg efter hand att regeringen inte skulle skjuta till några pengar. Därmed stod det också klart att man var tvungen att lösa sina problem själv, säger Stefan Ackerby.

Tror inte på skenande kostnader  Under krisåren i början 1990-talet ökade produktiviteten, som en följd av omfattande besparingar inom landstingen. Historien visar alltså att det är i ekonomiska kriser som landstingen lyckas öka produktiviteten. Trots att ekonomin nu förbättrats för landstingssektorn tror inte Stefan Ackerby att landstingen låter kostnaderna sticka iväg igen.

- Jag tror att det finns en stark vilja att behålla det här greppet nu. Dessutom verkar sjukvården ha blivit bättre på att ta tillvara den effektiviseringspotential som hela tiden finns, säger Stefan Ackerby.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev