Även något yngre patienter med diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom tycks ha nytta av SGLT2-hämmare och GLP1-agonister. Men läkemedlen verkar förskrivas till få.

När organisationerna EASD och ADA uppdaterar sina riktlinjer för behandling av hyperglykemi vid diabetes typ 2 läggs ännu mer fokus på livsstilsförändringar, medan delen om fetmakirurgi tonas ner.

Data från det svenska Nationella diabetesregistret visar en bra överensstämmelse mellan det välanvända långtidsblodsockret HbA1c och en nyare variabel som visar hur stor del av dygnet som patienter med typ 1-diabetes har ett normalt blodsockervärde.

Med hjälp av magnetkameraundersökning av nästan 40 000 frivilliga försökspersoner kan forskare i Uppsala nu få en klar bild av hur kropparna hos personer med typ 2-diabetes skiljer sig från personer utan diagnosen – sett till volym- och fettinnehåll.

Barn och ungdomar med typ 1-diabetes vars föräldrar har högre utbildning har bättre blodsockerkontroll än barn till föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna verkar dessutom bli större med tiden. Det visar en stor svensk registerstudie.

Vilka är höjdpunkterna på årets upplaga av EASD i Stockholm? Dagens Medicins reporter fångade under tisdagen fem läkare på besök från olika världsdelar.

Ett helt självreglerande pumpsystem ger avsevärt bättre glukoskontroll vid diabetes typ 2 än standardterapi med insulin, visar en randomiserad studie.

Vaccinering mot rotavirus tycks inte bädda för ett lägre insjuknande i diabetes typ 1 bland barn och unga i Sverige, enligt svenska data.

Dagens Medicins reportrar rapporterar från den stora europeiska diabeteskongressen, vars vetenskapliga del pågår den 20 till 23 september.

Äldre blodförtunnande läkemedel ledde till färre hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med förmaksflimmer och reumatisk hjärtsjukdom än den nyare blodförtunnaren rivaroxaban.

Manliga Vasaloppsåkare verkar behöva pacemaker i något högre utsträckning än män som ratar skidåkning, enligt svenska långtidsdata.

Patienter med misstänkt hypertrofisk kardiomyopati bör utredas med hjälp av magnetkamera, MR. Det är en av nyheterna i nya europeiska riktlinjer för kammararytmier och prevention av plötslig hjärtdöd.

3,5 procent – så stor andel av de medelålders deltagarna i en stor svensk tvärsnittstudie hade definierade symtom på kärlkramp. Drygt hälften av dessa hade ateroskleros i kranskärlen.

För att förebygga hjärt-kärlsjukdomar i samband med cancerbehandling släpps nu de första ESC-riktlinjerna på området. Ett viktigt tillskott, anser en svensk expert.

Tillägg med läkemedlet acetazolamid förbättrar prognosen för patienter med akut dekompenserad hjärtsvikt och överbelastad cirkulation, visar nya resultat.

Vissa patienter verkar inte gagnas av fortsatt medicinering med betablockerare ett år efter sin hjärtinfarkt, enligt svenska data.

SGLT2-hämmaren dapagliflozin minskade den sammantagna risken för sjukhusinläggningar och kardiovaskulär död med 18 procent bland patienter med hjärtsvikt och bevarad ejektionsfraktion, enligt studien Deliver.

Vuxna patienter med medfödda hjärtfel har tre gånger så höga dödstal som jämngamla personer utan hjärtfel. Det visar en stor svensk studie.

Överlevnaden blir inte bättre om PCI läggs till annan medicinsk behandling för vissa kranskärlssjuka med nedsatt pumpförmåga i vänster kammare, visar nya fynd.

Att ta flera rekommenderade hjärtskyddande läkemedel i en kapsel, ett så kallat polypiller, var bättre än att ta läkemedlen var för sig. Det visar en ny randomiserad studie av nästan 2 500 patienter som haft hjärtinfarkt.

Hos hela 51,7 procent av deltagarna i en stor svensk tvärsnittsstudie fanns det indikation på att överväga blodfettsänkande behandling enligt de senaste europeiska riktlinjerna.

Höginkomsttagare hade i median elva minuter kortare vistelsetid på akuten när de sökte för bröstsmärta, än låginkomsttagare. Men vid allvarlig bröstsmärta med senare konstaterad akut kranskärlssjukdom var det ingen skillnad. Det visar en ny svensk studie. (3 kommentarer)

Under fredagen startar den europeiska kardiologikongressen ESC i Barcelona. Dagens Medicin rapporterar dagligen om de hetaste forskningsnyheterna.

Fler svenska patienter med malignt melanom kommer troligtvis få immuncheckpointhämmare efter kirurgi, utifrån nya resultat på området.

En första prospektiv studie visar att tillägg med EGFR-hämmaren panitumumab i första linjen förlänger livet vid vänstersidig och spridd kolorektal cancer av RAS-vildtyp.

ASCO 2022. Antikroppskonjugatet sacituzumab govitecan är bättre än cytostatika i senare linjer för svårbehandlade patienter med spridd, hormonpositiv bröstcancer.

ASCO 2022. Tillägg med tablettbehandlingen ibrutinib i första linjen förlänger kraftigt tiden utan förvärrad sjukdom för äldre med mantelcellslymfom, visar nya resultat.

För första gången någonsin presenteras ett internationellt konsensusdokument för behandling av diabetes typ 1. Ett imponerande dokument, säger Katarina Eeg-Olofsson vid Sahlgrenska akademin. (1 kommentar)

Det europeiska diabetessällskapets kongress är slut för i år. 2022 går den av stapeln i Stockholm.

Viktnedgång på 15 procent eller mer borde bli en självklar del i behandlingen av diabetes typ 2, anser forskare i en artikel i tidskriften Lancet. (1 kommentar)