Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

Arbetsmetod avgörande för rehabilitering

Publicerad: 26 Augusti 2017, 07:45

Foto: Thinkstock

Vissa klinikers arbetsmetoder är tydliga framgångsfaktorer för rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt, visar en kartläggning som presenteras på kongressen ESC.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktSkånes universitetssjukhusESC

År efter år visar registerdata att det är stora skillnader i hur väl landets hjärtrehabiliteringscenter uppfyller behandlingsmålen efter hjärtinfarkt. Margrét Leósdóttir, kardiolog på Skånes universitetssjukhus och ordförande i registret Sephia, har tittat på varför.

– Det finns några tydliga framgångsfaktorer i arbetssätt. Vi har till exempel sett att på de enheter där sjuksköterskorna har större ansvar och själva får titrera lipid- och blodtrycksbehandling, där man har en medicinskt ansvarig läkare för den sekundärpreventiva verksamheten och där registerdata används för kvalitetsarbete, når målen i högre utsträckning, säger hon.

Resultaten bygger på enkätfrågor som gått ut till 79 hjärtrehabiliteringscenter i landet om hur man arbetar med sekundärprevention. Frågorna rörde allt från hur många timmar man träffar patienterna, antal anställda, om det erbjuds information på olika språk, till hur teamkänslan bland rehabpersonalen är. Totalt ställdes drygt 120 frågor och samtliga enheter har svarat.
– Hittills har det mest spekulerats i olika förklaringar till varför det är så stora skillnader men mig veterligen har inga vetenskapliga undersökningar gjorts. Vi hoppas kunna hitta den allra bästa metoden för hjärtrehabilitering, säger Margrét Leósdóttir.

Regelbundna ronder där en sjuksköterska och en kardiolog diskuterar medicinska frågor och låg personalomsättning i rehabteamet kopplas också ihop med hög måluppfyllelse.

Överlag visar resultaten att de enheter som följer de europeiska riktlinjerna har en högre måluppfyllelse. Nästa steg i arbetet blir att koppla ihop resultaten från enkäten med patientdata från Swedheart-registret för att kunna korrigera för faktorer som skillnader i ålder, kön och avstånd till sjukhus.

– Under hösten kommer vi också börja en utbildningssatsning tillsammans med Riksförbundet Hjärtlung där vi åker runt och träffar personal från hjärtrehabiliteringen i alla regioner och landsting för att diskutera och sprida resultaten, säger Margrét Leósdóttir.

Forskargruppen presenterar tre posters den 27, 28 (modererad poster) och 29 augusti under ESC-kongressen i Barcelona.

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev