Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

Brister i klassningssystem för hjärtinfarkt

Publicerad: 26 Augusti 2017, 09:03

ST-läkaren Anton Gard, en av forskarna bakom studien som presenteras på ESC.

Foto: Carl-Magnus Hake

Sedan tio år tillbaka finns ett internationellt system som delar in hjärtinfarkt i olika typer. Men systemet behöver ge klarare definitioner för de olika undergrupperna, enligt en svensk studie.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktAkademiska sjukhusetUppsala universitetESC

– Här finns en uppenbar förbättringspotential. I förlängningen kan detta leda till feldiagnostisering och felbehandling av patienter, säger Anton Gard, ST-läkare i kardiologi vid Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien.

Han och fyra andra kollegor har oberoende av varandra klassat över 1 300 svenska patientfall med hjärtinfarkt enligt det internationella systemet som beskrivs i Third Universal Definition of Myocardial Infarction.

Systemet tillkom år 2007, delvis som ett svar på att det började komma allt känsligare analysmetoder för hjärtskademarkörer i blodprov. Stegrade hjärtskademarkörer är en förutsättning för att ställa diagnosen hjärtinfarkt men förekommer även vid en mängd andra sjukdomstillstånd.

Enligt systemet finns det fem typer av hjärtinfarkt där typ 1 och typ 2 är de vanligaste. Typ 1 syftar på det som de flesta läkare förknippar med hjärtinfarkt, nämligen på en plackruptur i ett kranskärl, medan typ 2 uppstår sekundärt till andra underliggande tillstånd som medför en obalans mellan tillgång och förbrukning av syre i hjärtmuskeln.

Gemensamt för alla typer av hjärtinfarkt är att skadan beror på syrebrist, om skadan uppstår av andra orsaker kallar man det för en hjärtmuskelskada.

I studien kunde Anton Gard och hans kollegor, som alla var inlästa på klassningssystemet, enas om det var typ 1, typ 2, annan hjärtinfarkttyp eller annan hjärtmuskelskada i 77 procent av fallen. Det var dock lättast att vara överens om typ 1-infarkter, vilka är de som normalt sett kräver akut behandling med ballongvidgning.

– Enligt den statistiska metod som vi använt för att analysera resultatet innebär vår klassning en ”måttlig” överenstämmelse, vilket vi inte tycker är tillräckligt bra, säger Anton Gard.

Vanligen träffar ju alltid läkaren patienten, vilket inte ni gjort. Vad säger era resultat om svårigheten att ställa diagnos i den kliniska verkligheten?

– Det är riktigt att vi bara tittat på retrospektiva data. Å andra sidan har vi haft tillgång till mer uppgifter än vad en läkare har i det akuta skedet. Vår studie gäller främst klassningssystemet som vi tycker bör förtydligas, men den pekar också på ett möjligt problem i den kliniska vardagen, säger Anton Gard.

Läs abstract: Anton Gard med flera. Distinguishing myocardial infarction type 2: how hard can it be? European Heart Journal (2017) 38 (Supplement), 582

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev