Dött lopp mellan antikroppar vid tarmcancer

Ny version med kommentarer av Bengt Glimelius och Jan-Erik Frödin, 2 juni kl 21.30. Uppdaterad igen 3 juni kl 01.42 med info om klinisk praxis i Sverige.

Det är amerikanska forskare som lottat 1 137 patienter som diagnostiserats med metastaserad kolorektalcancer till två behandlingar: cytostatika plus den kärltillväxthämmande antikroppen bevacizumab (Avastin) eller cytostatika plus den tillväxtfaktorhämmande antikroppen cetuximab (Erbitux).

Valet av cytostatikakombination i studien var upp till behandlande läkare och kunde antingen vara så kallad folfox eller folfiri.

I Europa är det vanligare med antikroppsbehandling baserat på cetuxumab än bevacizumab i den aktuella patientgruppen, det vill säga utan kras-mutation i tumören.

Men den aktuella studien, som presenterades på den stora plenarsessionen, där de mest betydelsefulla rönen lyfts fram, visar att överlevnaden var ungefär 29 månader i bägge grupperna. Enligt studiens ledare, Alan P Venook, vid University of Californa i San Fransisco, indikerar det att bägge behandlingarna är lika effektiva.

Två svenska experter som Dagens Medicin talat med anser dock inte att studien kommer att förändra praxis i Sverige, där man i första hand använder cetuximab i de fall där man vill krympa tumören för att eventuellt senare kunna operera patienten. Avastin ges först eventuellt senare i förloppet.

Enligt Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet, är resultaten i studien som man kan förvänta sig.

- Medianöverlevnaden är bra och längre än vad man sett i många multicenterstudier men samtidigt är den beroende av patientselektionen. Det framgår inte i abstractet hur många patienter som enbart hade metastaser i levern och hur många som potentiell skulle gå att ta bort. Man har inte grupperat patienterna enligt det sätt man i dag anser vara standard, säger han.

Jan-Erik Frödin, som är onkolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, lyssnade på resultaten när de presenterades på Asco-kongressen. Han uttrycker sig ännu mer skeptiskt.

- Jag förstår inte vad studien hade på plenarsessionen att göra, säger Jan-Erik Frödin och hänvisar bland annat till att protokollet i studien har förändrats flera gånger samt att det ännu inte är fastställt vilken cytostatikakombination som är bäst.

Sammantaget bidrar detta till att tillförlitligheten av resultaten försvagas, enligt Jan-Erik Frödin.

Studien har finansierats av de federala myndigheterna National Cancer Institute och National Institutes of Health samt läkemedelsföretagen Roche, Genentech, Bristol Myers Squibb och Eli Lilly.

Läs abstract till studien här.