Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

Fetmakirurgi skyddar – men inte mot diabetes

Publicerad: 27 september 2013, 11:17

Ett par decennier efter fetmakirurgin har de flesta återfallit i diabetes. Ingreppet ger ändå skydd mot skador på blodkärlen, visar nya data från den svenska SOS-studien.


Ämnen i artikeln:

EASD

– Hade vi inte haft effekterna på diabeteskomplikationerna hade vi nästan kunnat säga: Sluta operera diabetiker och satsa på prediabetiker i stället. Dem kan vi skydda från insjuknande i 20 år, säger Lars Sjöström.

Han är professor emeritus vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och ledare för SOS-studien, Swedish obese subjects, som startade 1987.

Hans föredrag om de senaste SOS-resultaten, tidiga data från 15- och 20-årsuppföljningen på 2 010 opererade och 2 037 kontrollpersoner, får varma applåder och många frågor från publiken på EASD-symposiet i Barcelona om bariatrisk kirurgi, fetmakirurgi.

Delvis är resultaten som Lars Sjöström presenterar på den europeiska diabeteskongressen nedslående. På kort sikt hade ingreppet en kraftigt skyddande effekt mot diabetes. Men efter 15–20 år har de allra flesta, fler än sju av tio, återfallit i sjukdomen.

Var det väntat?

– Det här är de första data som finns på det. Det är ju inte särskilt välkommet i alla fall om jag säger så, säger Lars Sjöström när han träffar Dagens Medicin efter symposiet.

Han tillägger att risken att återfalla i diabetes var markant högre ju längre en person hade haft sjukdomen, och ju sämre blodsockervärdena var vid tiden för operation.

– Det pekar återigen på hur viktigt det är att operera tidigt. Gå inte och dra med det i tio år!

Trots den höga återfallsfrekvensen bland diabetikerna visar resultaten ändå på tydliga skyddande effekter när det gäller komplikationer av diabetes. Kirurgi skyddade både mot makrovaskulära händelser som hjärtinfarkt och stroke – vilket har rapporterats tidigare – och mot mikrovaskulära händelser som påverkan på bland annat ögon och njurar. Här var risken efter drygt 20 år 54 procent lägre bland de opererade än bland personerna i kontrollgruppen, enligt de preliminära resultat som visades på EASD.

Detta kan bero på att även om blodsockret har löpt iväg till diabetesnivåer, är fortfarande värdena för exempelvis blodtryck, LDL och mikroalbumin – en markör för både njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom – goda, säger Lars Sjöström.

BMI, kroppsmasseindex, då? Ett fullständigt intetsägande mått, tycker Lars Sjöström. Han säger med eftertryck att det inte går att se några som helst behandlingseffekter mellan dem som har högt respektive lägre BMI vare sig före eller efter kirurgi.

– För allt vi har tittat på är BMI värdelöst. Samhället måste skaffa fram nya kriterier för vilka vi ska operera, baserade på metabolism i stället, säger Lars Sjöström.

Han säger att hälsoekonomiska data är under bearbetning, men att han ändå är säker på sin slutsats – att det är mest lönsamt att satsa på kirurgi för att motverka diabetes snarare än att behandla:

– I och med att allt elände försvinner om du slipper diabetes så förefaller det vara den mest attraktiva vägen att gå. Du förhindrar diabetes på 10 av 13 personer med prediabetes som du opererar. Det är en enorm effekt och den sitter i över 20 år. Så varför gör inte samhället det?

SARA RÖRBECKER

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev