Ingen fördel med rutinbehandling med syrgas

– Det känns tryggt att säga att syrgas inte verkar nödvändigt hos patienter som har en syresättning på 90 procent eller över, vilket var ett inklusionskriterium i vår studie. Så jag tror nog att rekommendationen kommer att ändras enligt våra resultat, säger Robin Hofmann, kardiolog vid Södersjukhuset i Stockholm, som i dag presenterade resultatet på ESC-kongressen i Barcelona.

Att ge syrgas vid hjärtinfarkt är en gammal tradition som grundar sig i att uppkomsten av hjärtinfarkt har att göra med obalans i tillförseln och förbrukning av syre i hjärtmuskeln. Men huruvida syrgas verkligen gör nytta eller inte är det ingen som fram tills nu kunna säga säkert.

– På senare tid har det dock diskuterats alltmer om syrgas kanske till och med kan vara skadligt. Bara sedan vi började vår studie och började informera om den vetenskapliga debatten har vi märkt en mer återhållsam inställning främst bland läkare. Det är en lättnad att se att syrgas inte ger någon skada med tanke på hur länge man använt denna behandling, säger Robin Hofmann.

I studien ingick över 6 600 patienter i Sverige som sökt akut vård med misstänkt hjärtinfarkt. De lottades till att få syrgasbehandling genom ansiktsmask i sex till tolv timmar eller att få andas vanlig luft.

Efter ett år hade runt 5 procent av patienterna avlidit oavsett orsak i bägge grupperna. Det fanns inte heller någon säkerställd skillnad sett till återinläggning på grund av hjärtinfarkt.

– Personligen är jag inte speciellt överraskad. Teoretiskt var det svårt att se hur den mängden syrgas givet på ”vanligt sätt”, det vill säga i normalt atmosfäriskt tryck via en mask, skulle kunna leda till en förbättring i överlevnad hos patienter som inte hade låg syresättning från början, säger Robin Hofmann.

Han framhåller att det dock är väldigt viktigt att fortsätta övervaka patienterna med avseende på just utveckling av låg syresättning.

– I dessa fall krävs det skyndsam syrgasbehandling liksom tidigare, säger Robin Hofmann.

En konsekvens av att sluta ge syrgas till merparten av patienterna blir enligt Robin Hofmann att sjukvårdspersonalen kan lägga tid på viktigare saker, som att se till att patienten kommer så fort som möjligt till sjukhus och att ge rätt läkemedelsbehandling.

– Det här är en tidskrävande behandling som också uppskattats kosta runt 800 kronor dagligen per patient. Eftersom det är tiotusentals patienter som söker för misstänkt hjärtinfarkt varje år så kan man spara en hel del pengar, säger han.

Studien publiceras i dag också i New England Journal of Medicine där den får en positiv ledarkommentar av Joseph Loscalzo vid Brigham and Women’s hospital i Boston, USA. Han skriver att studien ger definitiva belägg för att syrgas inte ger någon nytta när patienten inte har dålig syresättning och att implikationerna för sjukvården därför är odiskutabla.

Deto2x-Ami är en registerbaserad randomiserad klinisk prövning som har kunnat genomföras relativt snabbt och enkelt inom sjukvården i Sverige tack vare att patienterna följts upp på vanligt sätt i det svenska kvalitetssregistret Swedeheart och Folkbokföringsregistret. Den är en ren akademisk studie och har finansierats av Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning.

Läs abstract till studien:

￭ Robin Hofmann med flera. Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction (DETO2X-SWEDEHEART). New England Journal of Medicine, publicerad online den 28 augusti 2017. DOI: 10.1056/NEJMoa1706222