Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

”Inte läge att vända 180 grader om steroider vid KOL”

Publicerad: 10 September 2014, 15:12

Kjell Larsson på plats i München.

Foto: Carl-Magnus Hake

ERS 2014 Bättre karakterisering av patienter med överlappande astma och KOL. Det är någonting som professor Kjell Larsson brinner för.


Ämnen i artikeln:

KolERS

Han är en av de ledande svenska forskarna inom kroniskt obstruktiv lungsjukdom. På årets upplaga av den europeiska lungkongressen ERS har Kjell Larsson ägnat sig åt det som kallas acos, Asthma COPD-Overlap Syndrome, alltså en sjukdomsvariant där patienten uppvisar typiska symtom för både astma och KOL.

Runt 20 till 25 procent av alla personer med kronisk luftvägsobstruktion anses ha acos.

– Ett stort problem är att de här patienterna alltid har uteslutits ur olika läkemedelsprövningar. Så vi vet egentligen inte vilken behandling som är bäst för dem, säger Kjell Larsson, som är professor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Solna.

Därför hoppas han nu tillsammans med utländska forskarkollegor att dra i gång forskning – inte i första hand för att testa olika behandlingar – utan för att kategorisera acos-patienterna i olika grupper.

Enligt Kjell Larsson står det helt klart att acos inte är en och samma ”sjukdomsentitet” utan att det däri döljer sig ett flertal olika tillstånd som skiljer sig med avseende på till exempel symtom, benägenhet till försämringsepisoder, inflammation, lungsjukdom och svar på läkemedelsbehandling.

– Jag tror det är fel att trycka in alla patienter med acos i samma grupp som en del vill göra. Det finns olika bakgrundsfaktorer till det här syndromet och de behöver vi reda ut först, säger han och fortsätter:

– Olika patienter kan ha dominans av olika inflammatoriska celler i luftvägarna, ha förekomst av utbuktningar på luftrören, så kallade bronkiekstasier, eller ha varit utsatta för olika typer av miljöfaktorer i jobbet eller genom tobaksrökning. Genom analys av ett stort antal faktorer kan det gå att hitta patienter som kanske kan sägas ha samma typ av luftvägssjukdom.

I förlängningen är målet att ta fram en mer skräddasydd behandling för varje enskild patientgrupp, men det ligger långt i framtiden, enligt Kjell Larsson.

Han konstaterar att det finns en ökad uppmärksamhet kring syndromet.

– Det märker man inte minst här på kongressen. Jag har suttit i många möten där vi diskuterat hur frågan kan belysas och hur olika studier kan se ut, säger Kjell Larsson.

Inom KOL är det annars en studie som fått mycket uppmärksamhet på ERS-kongressen. Det handlar om en undersökning där forskare testat att sätta ut inhalationssteroider hos patienter med svår KOL och som stod på så kallad trippelbehandling med inhalationsläkemedel. Slutsatsen var att sådan utsättning inte resulterade i ökad risk för försämringsepisoder.

Kjell Larsson tycker studien är spännande men menar att resultaten måste tolkas med viss försiktighet.

– Effekten av steroider har varit ifrågasatt vid KOL. Så detta är intressanta data. Samtidigt var det ingen entydig nytta med att sätta ut steroiderna i studien, då det ledde till försämringar i lungfunktionen.

Han tror att resultatet hade kunna bli annorlunda om studien inkluderat patienter som varit fria från försämringsepisoder i minst ett år, det vill säga patienter som enligt Kjell Larsson kan ha haft mer nytta av steroiderna.

– Tidigare studier har klart visat att det finns många KOL-patienter som har stor nytta av inhalationssteroider. Det är inte läge att nu vända 180 grader om användning av steroider vid KOL, säger han.

Relaterat material

Brister i tillgång till KOL-rehabilitering

KOL-patienters luftrör svarade paradoxalt

Svensk modell för bättre KOL- och astmavård

Steroider kunde tas bort vid KOL-behandling

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

KolERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev