Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

Måndagar störst risk för svenska hjärtan

Publicerad: 30 Augusti 2016, 06:47

John Wallert, psykolog och forskare vid Uppsala universitet.

Foto: Erik Olsson

Julhelgerna och måndagar är tidpunkter på året då svenskarna lite oftare drabbas av hjärtinfarkt.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktESC

Veckoslut och semestermånaden juli förefaller däremot vara kopplade till lägre frekvens av hjärtinfarkt, enligt en ny prisbelönad studie.

– Det är välkänt att stress kan vara förknippat med hjärtinfarkt. Och den här typen av tidssamband finns belagda i internationell forskning. Nyheten här är att vi bland annat tittat på det i ett stort svenskt material och att vi kunnat justera för fler möjliga förväxlingsfaktorer, säger John Wallert, psykolog och forskare vid Uppsala universitet.

Tillsammans med sina forskarkollegor har han bearbetat data för över 150 000 hjärtinfarkter i det svenska Swedeheart-registret. Forskarna utgick på förhand efter en teoretisk modell att vissa perioder på året som skulle vara förknippade med ”konstgjord tidspress” sett ur evolutionärt perspektiv.

Det visade sig att modellen i stort sett stämde. Under julhelgerna var risken för hjärtinfarkt 7 procent högre än snittet, medan motsvarande siffra för måndagar var 11 procent. Enligt John Wallert är detta perioder då många upplever subjektiv stress utifrån ”relativt godtyckliga kulturella vanor, delvis otakt med vår biologi”.

– En intressant aspekt var uteslutande pensionärer hade ökad risk för infarkt under julhelgerna. Kanske kan den yrkesverksamma delen av befolkningen se mer avkopplande på denna ledighet. Och sett till måndagar var det främst unga ännu förvärvsarbetande som hade en överrisk för hjärtinfarkt då, nämligen hela 20 procent, säger John Wallert.

De mer gynnsamma tidpunkterna, juli och veckoslut, var förknippade med 8 respektive 12 procent minskad risk.

– Att färre insjuknar just under juli har tidigare inte visats i andra länder. Kanske är just sommarsemestern kopplat till en skyddseffekt just hos svenskar, säger John Wallert.

Han påpekar att studien är baserad på observationsdata och att några säkra orsakssamband inte kan fastslå.

– Samtidigt finns det biologiskt en del som talar för kausalitet. Vi vill ju inte avskaffa arbetsveckan men budskapet i våra resultat är att ”triggering” av stresskänsliga sjukdomshändelser hänger ihop med kulturella seder och leverne. Helt i linje med att stress är ett psykosocialt och biologiskt fenomen, säger John Wallert.

Han tillägger:

– Vi justerade dels för kända förväxlingsfaktorer, såsom temperatur och luftföroreningar, dels för faktorer som inte tidigare undersökts, som resande utomlands och uppskjutande att söka adekvat vård. Fynden kvarstår i betydande grad efter dessa viktiga justeringar. Vår studie innebär ett ökat stöd för en psykosocial stressmodell som förklarande av dessa fluktuationer, även om mer forskning behövs.

Den aktuella studien presenterade John Wallert i går måndag på ESC-kongressen i Rom. Studien renderade honom ett pris och diplom i kategorin ”best young investigator”.

Artikeln uppdaterad med nytt citat på slutet.

Läs abstract:

John Wallert med flera. Myocardial infarction and artificial time-constraint: a theoretical framework and national registry study of yearly, montly, and weekly incidence variation. Presenterad på ESC-kongressen den 29 augusti 2016.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev