Få hela storyn
Starta din prenumeration
Kongresser
Publicerad: 24 september 2013, 12:42
Ökningen av diabetes typ 1 har inte bara drabbat småbarn i Sverige. Att äldre barn och unga vuxna insjuknar är tre gånger så vanligt som tidigare rapporter har visat, enligt nya data.
Ämnen i artikeln:
EASD– Vi vet att senare debut är starkt kopplat till sämre HbA1c. Budskapet nu är att verkligen arbeta för optimal sjukdomskontroll hos unga vuxna, säger Araz Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin som presenterar sin studie under diabeteskongressen EASD i Barcelona.
Tidigare larmrapporter har visat att allt fler småbarn i Sverige drabbas av diabetes. Trenden har märkts bland barn i upp till 14 år och den har varit särskilt uttalad bland de allra yngsta, barn upp till 5 år. Någon faktor i miljön måste slå särskilt hårt mot de yngsta, har forskare spekulerat.
Men det stämmer inte att diabetes kryper allt längre ned i åldrarna, för incidensen bland äldre barn ökar också, är slutsatsen i Araz Rawshanis studie.
Det så kallade Diabetesincidensregistret, Diss, som tidigare rapporter har baserats på, har en täckningsgrad på bara 55 procent. Araz Rawshani har i stället utgått från Socialstyrelsens läkemedelsregister som startade 2005, och därifrån hämtat uppgifter om hur många under 35 år som har satts på behandling med insulin sedan dess.
Han har uteslutit bland annat kvinnor som har fått insulinet på grund av graviditetsdiabetes, liksom personer som behandlas med läkemedel mot typ 2-diabetes.
På det viset hittade han drygt 6 200 nya fall av diabetes typ 1, fall som inte var registrerade i Diss. Det innebär att siffran över antalet nya fall bland barn och unga vuxna över 15 år är tre gånger så hög som forskare tidigare har trott under perioden 2007–2011.
– Det har jag trott hela tiden, säger Johnny Ludvigsson, professor emeritus vid Linköpings universitet, till Dagens Medicin efter symposiet.
Han tycker inte att rapporterna om en epidemi enbart bland de yngsta har känts trovärdiga.
Patienterna som dök upp i Araz Rawshanis genomgång är på inget sätt okända för sjukvården. Deras sjukdom är upptäckt och de får behandling. Spelar det någon roll att de inte har funnits i nationella register?
Absolut, tycker Johnny Ludvigsson.
– Den här nya studien har ett viktigt budskap till sjukvårdens politiker, till beslutsfattare som ska fördela pengar, att det här är en grupp som vi måste satsa mer på. Det är pinsamt och bedrövligt hur lite som satsas på klinisk forskning när det gäller typ 1-diabetikerna. Man får slåss när det gäller dem, säger han.
Mona Landin-Olsson, ordförande för Svensk förening för diabetologi, har varit med och gjort den studie som Araz Rawshani presenterar.
– Den visar att den här miljöfaktorn som man har sagt slår mot små barn också slår mot äldre, säger hon.
Men vad som orsakar ökningen av typ 1-diabetes, som syns inte bara i Sverige, är ännu okänt, liksom varför Sverige tillsammans med Finland och Sardinien har högst förekomst av sjukdomen i hela världen.
På EASD redovisas bland annat en studie om förekomst av enterovirus bland norska barn med diabetes, men resultaten är inte entydiga.
SARA RÖRBECKER
Ämnen i artikeln:
EASD