Oväntat högt insjuknande bland äldre barn

– Vi vet att senare debut är starkt kopplat till sämre HbA1c.  Budskapet nu är att verkligen arbeta för optimal sjukdomskontroll hos  unga vuxna, säger Araz Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin som  presenterar sin studie under diabeteskongressen EASD i Barcelona.

Tidigare larmrapporter har visat att allt fler småbarn i Sverige  drabbas av diabetes. Trenden har märkts bland barn i upp till 14 år och  den har varit särskilt uttalad bland de allra yngsta, barn upp till 5  år. Någon faktor i miljön måste slå särskilt hårt mot de yngsta, har  forskare spekulerat.

Men det stämmer inte att diabetes kryper allt längre ned i åldrarna,  för incidensen bland äldre barn ökar också, är slutsatsen i Araz  Rawshanis studie.

Det så kallade Diabetesincidensregistret, Diss, som tidigare  rapporter har baserats på, har en täckningsgrad på bara 55 procent. Araz  Rawshani har i stället utgått från Socialstyrelsens läkemedelsregister  som startade 2005, och därifrån hämtat uppgifter om hur många under 35  år som har satts på behandling med insulin sedan dess.

Han har uteslutit bland annat kvinnor som har fått insulinet på grund  av graviditetsdiabetes, liksom personer som behandlas med läkemedel mot  typ 2-diabetes.

På det viset hittade han drygt 6 200 nya fall av diabetes typ 1, fall  som inte var registrerade i Diss. Det innebär att siffran över antalet  nya fall bland barn och unga vuxna över 15 år är tre gånger så hög som  forskare tidigare har trott under perioden 2007–2011.

– Det har jag trott hela tiden, säger Johnny Ludvigsson, professor  emeritus vid Linköpings universitet, till Dagens Medicin efter  symposiet.

Han tycker inte att rapporterna om en epidemi enbart bland de yngsta har känts trovärdiga.

Patienterna som dök upp i Araz Rawshanis genomgång är på inget sätt  okända för sjukvården. Deras sjukdom är upptäckt och de får behandling.  Spelar det någon roll att de inte har funnits i nationella register?

Absolut, tycker Johnny Ludvigsson.

– Den här nya studien har ett viktigt budskap till sjukvårdens  politiker, till beslutsfattare som ska fördela pengar, att det här är en  grupp som vi måste satsa mer på. Det är pinsamt och bedrövligt hur lite  som satsas på klinisk forskning när det gäller typ 1-diabetikerna. Man  får slåss när det gäller dem, säger han.

Mona Landin-Olsson, ordförande för Svensk förening för diabetologi,  har varit med och gjort den studie som Araz Rawshani presenterar.

– Den visar att den här miljöfaktorn som man har sagt slår mot små barn också slår mot äldre, säger hon.

Men vad som orsakar ökningen av typ 1-diabetes, som syns inte bara i  Sverige, är ännu okänt, liksom varför Sverige tillsammans med Finland  och Sardinien har högst förekomst av sjukdomen i hela världen.

På EASD redovisas bland annat en studie om förekomst av enterovirus  bland norska barn med diabetes, men resultaten är inte entydiga.

SARA RÖRBECKER