Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

Prisbelönt svensk forskning om mikroblödningar i hjärnan

Publicerad: 22 April 2015, 09:26

Sara Shams, läkare och forskarstuderande på avdelningen för radiologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Foto: Karin Svens

Mikroblödningar i hjärnan, så kallade cerebrala mikroblödningar, eller CMB, tros ha en roll i utvecklingen av olika demenssjukdomar. I den största studien som hittills gjorts inom området har svenska forskare börjat titta på vad dessa små blödningar betyder.


Ämnen i artikeln:

AAN

I den nya studien såg forskarna att det fanns ett samband mellan ett ökat antal mikroblödningar i hjärnan och en minskad halt av proteinet Aβ42 i ryggmärgsvätska hos alla patienter, vilket i sin tur visar på en större upplagring av proteinet i hjärnan. Halten av Aβ42 var lägre hos de som hade sex mikroblödningar eller fler jämfört med de som inte hade några mikroblödningar alls och det gällde även för de med alzheimer och mild kognitiv svikt. Aβ42 är en av de markörer som används i kliniken för att diagnostisera Alzheimers sjukdom.

Även förhållandet mellan ryggmärgsvätska och albumin i blodet var förändrat hos de som hade många mikroblödningar, vilket enligt forskarna tyder på en läckande blod-hjärnbarriär till följd av blödningarna.

Dessutom var mönstret av markörer i blodet olika beroende på var blödningarna var lokaliserade i hjärnan. Det kan i förlängningen betyda att blödningar i olika delar av hjärnan kan vara kopplade till olika former av demens, enligt forskarna.

För den här forskningen har Sara Shams, läkare och forskarstuderande på avdelningen för radiologi vid Karolinska universitetssjukhuset tilldelats priset för bästa studentarbete av American Academy of Neurology. Hon tar emot priset den 22 april under det årliga mötet i Washington.

- Hittills har priset inte fått så stor uppmärksamhet, men det känns förstås som en stor uppmuntran, säger Sara Shams, när Dagens Medicin träffar henne vid postern på mötet.

Forskare har två huvudspår vad gäller orsaker till demens. Det ena är den så kallade amyloidhypotesen bakom till exempel Alzheimers sjukdom, där proteinplack byggs upp i hjärnan och orsakar skador på nervcellerna. Det andra är att olika kärlsjukdomar är inblandade i sjukdomsbilden i demens, och det är detta som Sara Shams och hennes forskargrupp studerar. Kärlhypotesen är mycket mindre studerad jämfört med amyloidhypotesen.

Sara Shams berättar att man började kunna se mikroblödningar på magnetkamera i hjärnan i forskningsstudier först på 90-talet. Fynden dök upp regelmässigt i magnetkameraundersökningar ungefär tio år senare och utgjorde då ett kliniskt dilemma. Blödningarna fanns där, men vad betydde det?

Totalt omfattade den svenska studien 1 039 patienter som var under utredning för demens. Alla magnetkameraundersöktes för att lokalisera och räkna mikroblödningarna och ryggmärgsvätska togs för mätning av biomarkörer.

Här kan du läsa abstract.

KARIN SVENS

Ämnen i artikeln:

AAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev