Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

Så valdes studierna till diabeteskongressen ut

Publicerad: 16 september 2014, 09:44

Innan en studie accepteras för att presenteras på diabeteskongressen EASD genomgår den noggrann värdering. Anders Tengholm är en av de experter som har bedömt abstract till årets möte.


Ämnen i artikeln:

EASD

I år skickades 2 264 abstracts in till EASD. Av dessa har 1 332 accepterats. En 40 personer stor bedömningskommitté med experter inom olika fält och från olika länder har haft till uppgift att värdera studierna.

– Samtliga abstracts är anonyma för bedömarna, berättar Anders Tengholm, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Han är en av fyra svenskar som ingått i bedömningskommittén till årets möte i Wien. Cirka 200 av de abstract som har skickats in har han värderat.

Bedömarna känner inte till vilka andra som ingår i kommittén för att undvika att de ska kunna påverka varandra. Värderingen har skett på en femgradig skala. När bedömaren varit klar har hon eller han skickat betyget på abstractet till EASD:s programkommitté för att den ska ta ställning till om studierna ska accepteras för mötet och om de i så fall ska presenteras muntligt eller som posters. Varje abstract är värderat av flera personer i bedömningsgruppen.

Anders Tengholm har främst värderat studier som har handlat om insulin- och glukagonsekretion och Langerhans cellöar då sekretionsforskning är det område som han arbetar mest med.

Hur går du tillväga när du bedömer ett abstract?

– Jag ser på hur intressant frågeställningen är, om metoder och upplägg av studien verkar vara relevanta och om resultaten verkar ge stöd för slutsatserna. Sedan sammanväger jag de olika aspekterna till en betygssiffra.

Är det inte svårt att bedöma studier endast utifrån abstract?

– Jo, det är en utmaning att göra en rättvis bedömning utifrån den ganska kortfattade texten och lite knapphändiga informationen i ett abstract. Det är svårt att precis veta kvaliteten på data men man kan oftast ändå göra sig en uppfattning ifall en undersökning verkar gedigen.

Vad kan göra att du ger en studie dåligt betyg?

– Det kan vara att det saknas ett tydligt fokus så att överensstämmelsen är dålig mellan frågeställning, metoder, resultat och slutsatser. Det kan också vara att materialet verkar vara för litet för att möjliggöra de slutsatser som dras eller att studien inte tillför någon ny kunskap utan bara upprepar något som redan är känt.

Anders Tengholm har varit med i review-gruppen två gånger tidigare. Han säger att man redan vid värderingen av abstract får en känsla för om studien som kommit att bli omtalad.

– De gånger man känner wow när man läser abstractet blir det också ofta välbesökta föredrag som får genomslag.

Förutom Anders Tengholm, vid Uppsala universitet, har bland andra också Bo Ahrén, Paul Franks och Leif Groop, samtliga knutna till Lunds universitet, varit med i EASD:s bedömningsgrupp i år.

Relaterat material

Vi rapporterar diabetesnyheter direkt från Österrike

Här är ämnen svenskar tror blir heta på diabetesmöte

SAMUEL LAGERCRANTZ

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev