söndag28 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

Samarbete förordas med kardiologer om trombektomi

Publicerad: 23 april 2015, 08:42

Johan Sanner, överläkare på neurologi- och rehabiliteringskliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad. Foto: Carl-Magnus Hake

AAN 2015. De nya studierna som visar en klar fördel av att mekaniskt ta bort stora blodproppar i hjärnan har luftats mycket inom strokeområdet på årets kongress, enligt neurologen Johan Sanner.

Ämnen i artikeln:

AAN

Carl-Magnus Hake

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se


Hittills under året har det publicerats fem sådana randomiserade studier som alla visat att trombektomi på ett mycket tydligt sätt kan minska handikapp efter stora blodproppar i främre delen av hjärnan.

De här studierna och hur sjukvården ska förhålla sig till dem har varit föremål för mest diskussioner bland de strokeintresserade neurologerna på AAN-kongressen, berättar Johan Sanner, överläkare på neurologi- och rehabiliteringskliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad.

– Det är verkligen ett genombrott som jämförs med när trombolys kom för 15 år sedan. Fördelen här är att vi kan behandla patienterna med stora proppar och som inte svarar på trombolys. Flera blir förmodligen helt återställda, säger han.

På strokesessionerna har det diskuterats hur behandlingen nu ska föras ut i sjukvården.

– I USA är det runt 75 sjukhus som utför trombektomi i dag. Men för att få en någorlunda täckning behöver siffran vara 300. Vi har ungefär samma situation i Sverige, där en knapp handfull universitetssjukhus har infört metoden. Frågan är hur många sjukhus till som behövs, säger Johan Sanner.

Han fortsätter:

– Om det här ska expandera behövs det utbildas fler läkare som kan utföra behandlingen. I dag är det mest neurokirurger och neuroradiologer som sköter trombektomier, men någon av talarna här tyckte att vi skulle ta hjälp av de interventionella kardiologerna som har vana från PCI.

Johan Sanner ställer sig inte främmande till den tanken och säger sig veta att sådana diskussioner förs även i Sverige.

– Jag har ingen åsikt om vem som ska göra vad här. Huvudsaken är att man tar ett nationell grepp i Sverige, säger han.

Något annat som fångat Johan Sanners intresse på kongressen var en sammanfattande session om de senaste inom sömnforskningen. Fokus låg bland annat på samsjukligheten mellan hjärt-kärlsjukdom och sömnapné.

– Det här är ju ett välkänt samband, men mitt intryck var att vi kanske måste tänka på detta mer än vad vi gör i dag: att mer ofta fråga våra strokepatienter hur det är med sömnen och om de snarkar. Visserligen vet vi ännu inte om apnébehandling med c-pap kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom, studier pågår där, men behandlingen har ju effekt på själva sömnapnén säger Johan Sanner.

Det här är fjärde gången han är på AAN-kongressen. Johan Sanner lovordar framförallt de många utbildningsaktiviteterna.

– Det är verkligen hög kvalitet både på innehåll och föreläsare. Allting är kanske inte nytt men man får en bekräftelse på vad som är viktigt, säger han.

Jämfört med tidigare år är det dock betydligt färre svenskar här. Johan Sanner konstaterar att det är det nya avtalet som säger att industrin inte längre får sponsra uppehälle och resa till kongresser som fått omedelbar effekt.

– Min egen resa har betalats av landstinget. Vi har ett roterande schema där vi överläkare och en ST-läkare åker på AAN, säger han.

Relaterat material

Trombektomi triumferar i ytterligare två studier

Studier kan bli genombrott för ny behandling av stroke

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev