Samband mellan minnesproblem och hjärtriskfaktorer

– De här sambanden är kända från epidemiologiska studier, men de är inte så väl karakteriserade på patienter med kronisk kranskärlsjukdom, vilket vi ville undersöka, säger Claes Held, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av forskarna bakom studien.

Han och hans kollegor gick igenom data från den världsomspännande studien Stability, vars främsta syfte var att undersöka om det experimentella läkemedlet darapladib kunde minska förekomsten av hjärt-kärlhändelser.

När huvudresultaten presenterades för ett drygt år sedan visade det sig dock att behandling med läkemedlet inte ledde till färre händelser.

I studien undersöktes även runt 10 600 patienter för förekomst av eventuell kognitiv funktionsnedsättning. Ett syfte med detta var att se om darapladib eventuellt kunde påverka sådan utveckling.

– Teoretiskt finns det skäl att darapladib, som hämmar inflammation, skulle kunna minska en sådan process. Men det kunde vi inte se alls i studien, säger Claes Held.

Däremot kunde alltså forskarna se kopplingar mellan riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och ökad risk för kognitiv funktionsnedsättning.

– Faktum är att det vara ganska vanligt med lindrig kognitiv nedsättning bland studiedeltagarna. Runt hälften hade detta. Andelen var ännu större i länder i Sydamerika och Asien, säger Claes Held.

Ålder, tidigare stroke och låg utbildning var de faktorer som var starkast kopplade till mild kognitiv funktionsnedsättning. Men de såg också samband till andra vanliga kardiovaskulära riskfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, hypertoni och diabetes.

– Om man kan förbättra dessa riskfaktorer, med livsstilsförändringar och läkemedel är det tänkbart att man också får en positiv effekt på den lindriga kognitiva funktionsnedsättningen. Men det är något vi måste pröva i separata prospektiva studier, säger Claes Held.