Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

Skåne klarar diabetiker och andra gravida lika bra

Publicerad: 18 september 2014, 17:41

EASD 2014 Vid Skånes universitetssjukhus har kvinnor med typ 1-diabetes inte fler komplikationer vid graviditet än kvinnor utan diabetes. Detta tack vare en ”superspecialiserad” mödravård.


Ämnen i artikeln:

EASD

– Om man jämför med andra länder, om jag får skryta, så är vi mycket bättre, säger Mona Landin-Olsson professor i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus.

Hon har just hållit ett föredrag på diabeteskonferensen EASD 2014 i Wien där hon visat att specialistmödravården på Skånes universitetssjukhus genom olika åtgärder kraftigt minskat risken för att gravida kvinnor med typ 1-diabetes ska föda överviktiga barn med alla de problem som det innebär.

– Om man går tillbaka i tiden, innan 50-talet, så var prognosen urusel. De flesta kvinnor med typ 1-diabetes som blev gravida födde aldrig några barn. Det blev missfall eller så blev barnen väldigt missbildade, och dog vid födseln. Sen har prognosen generellt förbättrats och framför allt så har möjligheten att kontrollera blodsockret blivit bättre.

Det är just blodsockret som är nyckeln till problemet. Högt blodsocker hos mödrarna gör att barnet utsätts för väldigt höga blodsockerkoncentrationer, och eftersom barnet inte har diabetes tar kroppen hand om det och barnet växer alldeles för fort.

– Det blir mekaniska komplikationer vid förlossningen eftersom de väger för mycket, och sen blir de ju vana vid jättemycket blodsocker inne i livmodern. När de kommer ut så kan de få hjärnskador om man inte ger dem socker, säger Mona Landin-Olsson.

På Skånes universitetssjukhus har man sedan lång tid byggt upp en enhet med förlossningsläkare, diabetologer, barnmorskor och dietister som följer gravida kvinnor med diabetes mycket noga.

– Vi håller i dem riktigt hårt, och ringer dem aktivt en gång i veckan under hela graviditeten, säger Mona Landin-Olsson.

Viktigast är att se till att blodsockret håller sig på en jämn nivå. Kvinnorna kontrollerar sitt socker sju gånger dagligen, och resultatet skickas automatiskt till kliniken. Där analyseras uppgifterna en gång i veckan och insulinnivåerna justeras därefter.

Då Mona Landin-Olsson och hennes kollegor jämförde födslarna från sina diabetespatienter under 2000 till 2013 med alla nyblivna mödrar i Sverige utan diabetes, märkte de att det nästan inte var någon skillnad mellan de två grupperna. Den genomsnittliga kroppsvikten hos de barn som kvinnorna med diabetes födde var bara 59 gram högre. Man kunde heller inte se någon signifikant ökad risk för exempelvis havandeskapsförgiftning, intensivvårdsinsatser för barnet eller missbildningar.

Borde fler kliniker arbeta som er?

– Ja, jag tycker att diabetes och graviditet är ett område där man ligger väldigt mycket efter. Det finns otroligt mycket att göra. Det gäller dels typ 1-diabetes och graviditet, men också för kvinnor som får graviditetsdiabetes. Där ska man sätta in resurser, säger Mona Landin-Olsson.

MICHAEL BORGERT

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev