Stora världshändelser sätter prägel på kongressen

– Kongressen har blivit allt bredare. Från början handlade den i stor sett uteslutande om antibiotika och antibiotikaresistens, men det har blivit mycket klinisk mikrobiologi och mycket infektionsmedicin, säger Gunnar Kahlmeter, professor och verksamhetschef vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium i Växjö.

Förra året avslutade han sitt tvååriga ordförandeskap för ESCMID, European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases, den organisation som nu för 25:e gången anordnar kongressen med det förvillande lika namnet ECCMID. Som traditionen bjuder är han fortfarande djupt engagerad i förberedelserna av kongressen i sin roll som ”past president” och medlem av programkommittén.

Omkring 10 000 deltagare väntas fylla Bella Center i Köpenhamn mellan den 25–28 april, de flesta från Europa men en av de största delegationerna kommer faktiskt från USA, trots att liknande kongresser finns även där.

– Rent allmänt så får jag höra att den europeiska kongressen blir mer och mer intressant, mer och mer vetenskapligt högtstående.

Vad tror Gunnar Kahlmeter då kommer att prägla årets kongress?

– Ebola kommer naturligtvis att vara viktigt under den här kongressen på ett sätt som det aldrig har varit förut. Alla sådana här kongresser har det gemensamt att händer det någonting spännande, eller förskräckligt, då kommer det väldigt mycket postrar, föredrag och rapporter.

ESCMID planerar också att på kongressen dela ut ett pris till Läkare utan gränser, mycket tack vare organisationens arbete under det senaste utbrottet av ebola i Västafrika.

– De gjorde ett fantastiskt arbete. Och det var ju ett icke föraktligt antal kollegor som offrade sina liv för att stoppa epidemin, för att hjälpa och lindra.

Förutom föredrag om ebola så kan man även i år förvänta sig många programpunkter som berör antibiotikaresistens. Det handlar bland annat om utbrott av ny resistens och upptäckter av nya mekanismer.

– Sen kommer det att vara hur mycket som helst om helgenomsekvensering. Nya användningsområden. Det har blivit billigt i dag och det går fort. Jag använder det nästan dagligen i min rutinverksamhet. Om någon hade sagt det till mig för fem år sedan så hade jag sagt: du är inte klok. Det kommer inte att hända förrän jag är död, säger Gunnar Kahlmeter.

Det handlar bland annat om att bättre förstå bakterier, virus och andra patogener, men det handlar också om att undersöka hur smittor sprids. Genetiska kartläggningar kan vara ett kraftfullt verktyg i det detektivarbetet, förklarar han.

­– Helgenomsekvensering kommer att ha hur många användningsområden som helst framöver. Vissa hävdar till exempel att det på sikt att ersätta all annan form av resistensbestämning.

Gunnar Kahlmeter avslutade sin period som ordförande för ESCMID efter förra årets kongress. Han var den tredje svenska ordförande i organisationens historia. Om han fick erbjudandet, skulle han kunna tänka sig att sitta i ytterligare en period?

– Nej, dels så är det jäkligt jobbigt, så man är rätt så slut efter två år. Sen tror jag att det är väldigt nyttigt med den här variationen, att det är en från Turkiet som är president nu och att jag från Sverige var president då. Att det är en infektionsläkare nu och att det var en mikrobiolog då. Att vi faktiskt turas om att sätta vår respektive prägel på såväl kongresserna som föreningens vetenskapliga och normerande arbete.

MICHAEL BORGERT